Favorit i repris

Gå direkt till receptet.

Det är inte ofta, men i enstaka fall kan gamla godingar få gå i bloggrepris. Skälen här är synnerliga: ett stycke fisk men husmanskoststatus som riskerar att helt dö ut om inte den unga generationen tar tag i det hela och tuggar upp statistiken som hittills ser dyster ut. Jag råder er alla att åter plocka upp barndomens torsk i äggsås, det är fantastiskt gott och enkelt. Såhär gör du för att bidra med en välbehövlig insats:

Koka 4 ägg "lagom" hårda, ca 5 min / Koka ihop såsen i en panna: 2 dl grädde, 0,5 dl creme fraiche, 0,5 dl vitt vin, buljong, salt och peppar / Lägg i torskbitarna i såsen och låt dem tillagas på svag värme / Hacka en kruka persilja och strö över tillsammans med de hackade äggen /

Det är verkligen inte mer komplicerat än såhär! Jag personligen föredrar att ackompanjera en sådan len och mjuk måltid med med substansfylld råkostsallad. Bjöd PT Lovisa på torsken igår till lunch innan ny Lill-Janslöpning, och vi båda tyckte att salladen på blekselleri, morötter, rödkål och tomat var pricken över i.

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Torsk med äggsås, Husmanskost, Barndom, Lill-Jansskogen, Råkost

Toppa med mandel

Lite ordentligt matlagning hanns faktiskt med i helgen, mellan cykelturer, sångpålägg i studion, höstiga promenader i skogen och plöjj av nya Criminal Minds-boxen som just kommit hem till oss ända från Amerrkatt. Fokus på de vackraste färger mitt kylskåp kunde uppbringa, detta är historien om hur frysta spenatpuckar blev till underskön middagsmat:

I en ugnssäker form:
Ett halvt paket fryst eller tinad (blad)spenat / En lätt förvälld morot / Ett lätt förvällt huvud broccoli /

Äggstanning gjordes av:
Ett ägg / 1 dl keso / 1 dl creme fraiche / 0,5-1 dl grädde / 1 dl riven stark ost / Eldigt örtsalt (kan givetvis bytas mot något annat, gärna med chili i) / Gurkmeja / Salt & peppar (ta överdrivet mycket så lbir det lagom, spenaten sväljer otroligt mycket salt)

Gratängen toppades med lite riven ost och mandelflarn. In i ugnen, 200-250 grader tills det fått fin färg. Jag serverade med färska tomater och en bit fisk.

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Low carb, Middag, Helgmat, Gratäng, Färgsprakande, Kreativitet,

Jamies fänkål

Dagens underbara snabbmål är signerat Jamie Oliver. Passar både till lunch eller kvällsmat, och som tillbehör till fisk eller en köttbit därtill. Jamies första matlagningssäsong repriseras på TV, och det är så härligt att se. Grymma recept från hans magnifika första kokbok, ung och pigg serie med inspirerande matlagning som ofta är busenkel för vem som helst att kopiera och göra till sin.

Häromveckan gjorde han en sallad, som han själv skämdes för att kalla sallad för den är så sjukt enkel. Tunt skivad fänkål blandas med dito rädisor. Grönsakerna dressas med bra olivolja och färskpressad citronsaft och voíla! Hans lilla prick över i:et var att hacka med fänkålens lilla dillvippa samt de finare av rädiseknippens blad (om det nu finns, tycker det är ont om sånt generellt...).

Jag tycker om att låta sådana här sallader stå och dra nån timma innan man äter den, likt vitkål, broccoli eller andra kraftigare kålgrönsaker som har mycket krisp i sig. De marinerar verkligen rakt igenom och det är superbt!

Läs även andra bloggares åsikter om Jamie Oliver, Fänkål, Lätt som en plätt, Snabbmat, Tillbehör, Skam, Ungdomen

Ingen återvändo

Känner mig på topp igen. Kan vara så att det aldrig var fara på taket, eller så hjälpte verkligen kopiösa mängder vila, te, honung, vitlök, ingefära och röd solhatt. Sånt man aldrig får svaret på, tyvärr, men huvudsaken är att jag sitter här och är tillbaka på banan!

Testade imorse att jogga så smått mot mitt kära arbete och märkte att det fanns bra med energi i benen, bara sådär. Med erfarenheten från Lill-Jans i bakhuvudet så tänkte jag att jag fan inte behöver nåt jogg-gång-upplägg, jag vet ju att jag kan springa. Det gäller bara att våga kasta sig ut, våga sätta målet högt. Där var väl min miss i morse, för jag bestämde inte direkt att jag skulle springa hela vägen till jobbet (det är ca 5-5,5 km) utan körde mest på med ett "nja, kanske att jag klarar det" i huvudet. När benen började få det jobbigt så började kohandlingen. Efter denna låten går jag, nä, bara det krönet också osv. Det var först när jag bestämt att jag skulle köra hela vägen som löpningen blev riktigt vilsam och samtidigt släppte det bra i kroppen. Framme i Kungsan så var jag så sjukt nöjd med mig själv, och nu vet jag att det är detta som gäller framöver, och det kommer gå alldeles utmärkt!

Smög in på jobbet strax innan 8, som tur var var ännu få personer på plats. Visst kan jag bjuda på den tajta grälliga munderingen, men slipper jag så är ju det allra goast. Bästis Theresa som har kontoret jämte mig kom in medan jag var i duschen och när jag kom tillbaka hade jag en precis lagom varm kopp med blåbärste på mitt bord. Har man valt vänner med omsorg eller vad?!

Nog var det gott efter en löprunda allt, mitt i prick!

Läs även andra bloggares åsikter om Vänskap, Frisk, Transportlöpning, Jobbet, Nya mål, Huskurer, Te, Blåbär, Kontoret

Waffan?

Från ingenstans började jag igår må lite tjyv. Märkligt, när jag mådde så sjukt bra kvällen innan på löpningen? Jag var iväg på yoga igår morse och hade bra ork och styrka i kroppen då också. Plötsligt, kring lunch fanns en ny konstig känsla i hela kroppen. Lite lätt febrig packade jag ihop efter arbetsdagen och drog hem. Via matbutiken dock såklart, hej kantarellerna, hej Anthon Berg i lösvikt! Kurerade hela kvällen framför tv:n (hej Idol!), drack extrema mängder te av alla de slag, åt ruskiga mängder rå vitlök och honung direkt ur burken. Idag är feberkänningen borta, men den knepiga känslan kvar. PT inställd (hej misär...) och jag ligger lågt.Tänk så mycket roligare det blir att vara sjuk hemma om man har nytt och fint porslin att duka med! :)

Läs även andra bloggares åsikter om Sjukling, Krasslig, Honung, Choklad, Anthon Berg, Huskur, Village, Blä

Intagandet av Lill-Jan

Igår blev det så av, löpning ihop med träningskompis/PT Lovisa. Spåret i Lill-Jansskogen och hem igen blev en helt grym toppning på en annars rätt trist dag. Det bästa av allt var att vi sprang den backiga banan och tillbaka ut till Valhallavägen helt utan uppehåll, bara knatade på. Jag gick ned för landning en gång men då drog Lovisa, sa "lite till" och vips tog det bara nån minut innan det jobbiga i benen och bröstet släppte. Luften var sval och små barr och löv singlade helt lugnt runtomrking oss. Jag mådde så bra!

Helt otroligt, jag klarade det, jag sprang 5 km och det gick alldeles utmärkt! Jag har sällan varit stoltare över en fysisk prestation, just för att löpning tidigare bara inte har funkat mentalt. Nu efter 2 veckor, med ny inställning och en mjukstart, så vet jag att det inte blir några problem att klara milen till Tjurruset. Jää, bring it on!

Med uppvärmningspromenaden dit (Stureplan - Sofiahemmet) så vart rundan ganska exakt 6 km lång. Efter Valhallavägen började det på tillbakavägen bli kyligt, så vi fortsatte springa ned till Norrmalmstorg. Vi plockade upp min packning och några bumsbollar på jobbet och drog till bastun på SATS Hötorget. Helt ljuvligt.

Väl hemma sen slängde jag snabbt ihop en skön middag. Sent på kvällen vill jag inte ha så tung mat, särskilt inte om man skall isäng tidigt och sen upp i ottan till morgonyoga. Så, jag fräste svamp, lök, röda linser, vitlök och blomkål i saffran. Salt, peppar, slog på en burk hela tomater samt lite ekologiskt buljongpulver. Färdigt på en kvart och satt rätt i krysset tillsammans med Vilmas knäcke och mitt senaste fynd i ostdisken: en krämig blåmögelost från det Jämtländska Bymejeriet i Skärvången.

Läs även andra bloggares åsikter om Vinnare, Tjurruset, Löpning, PT, Bastu, Jämtland, Matkultur, Återhämtning, Syra, Terräng, Bäst i världen

Lite tuffare

Träningsveckan inleddes igår med mitt vanliga Tour de France-pass på Odenplan. hade äran att få sällskap av Träningsglädje-Sara som var uppe en sväng, skönt med draghjälp i branta backar och tempoåkningar (något av en akilleshäl för mig). Sara beskriver passet så sjukt bra att det är onödigt att jag själv upprepar det här, jag delar helt hennes upplevelse!

Annars fortsätter veckan med fokus på löpning, nytt musikprogram är ihopsnickrat (upplägg för löpträningen tidigare veckor kan du läsa om här och här).

Vilolåtarna är alla av Kanye West, löplåtarna i vanlig ordning blandade favoriter ut iTunes-biblioteket. Jag har verkligen märkt av den stora betydelsen av att springa till låtar som man verkligen gillar, som ger positiv energi. Backen i skogen häromdagen blev så sjukt mycket segare när låten i öronen mest var störig och utan positivt driv.

Tainted love (3:20, Marilyn Manson från Lest we forget)
Jesus walks (3:14, Kanye West från The College Dropout)
Ping Island (4:16, Mark Mothersbaugh från Soundtrack of The life aquatic)
Good morning (3:15, Kanye West från Graduation)
Seventeen years (4:26, Ratatat från Ratatat)
Good life (3:27, Kanye West från Graduation)
San Francisco (4:13, Vanessa Carlton från Soundtrack of Charmed)
The Glory (3:33, Kanye West från Graduation)
Desert rose (4:46 Sting från Brand new day)
Homecoming (3:23, Kanye West från Graduation)
Jag är en vampyr (4:18, Marcus Krunegård från Markusevangeliet)

Det som är nytt är att löplåtarna nu ligger kring 4 minuter. Detta pass är lika långt i minuter som föregående, men saknar en uppvärmnings- och nedvarvningslåt. Tanken är att det nu ses som lite utanför passet, dvs själva träningstiden blir längre och längre, utöver det faktum att förmågan att springa i sträck pressas. Pressa är väl fel ord, men jag bygger sakta men säkert upp nåt stabilt, känner jag.

Ikväll skall jag träffa min PT Lovisa för ett pass i den s k Lill-Jansskogen här på Östermalm. Svetten lär lacka i backarna, och det skall bli så kul att ha sällskap där ute i spåret.

Läs även andra bloggares åsikter om Löpning, Musik, iPod, Tjurruset, Öka takten, Träning, Transport

Bumsbollar på mitt vis

Jag såg häromveckan ett recept på nyttiga små energibollar hos Herr Barregren och blev inspirerad. Bumsbollar kallar han dem, och jag tänkte att nog kan det bli Mikkanbollar av detta en vacker dag. Barregren är råkostare, dvs äter raw food, vilket är en princip jag själv inte lever efter, men jag försöker ha mycket nötter och oprocessade råvaror i min kost, så många av raw food-recepten är inga konstigheter för mig egentligen. När jag stod och gjorde dessa små energiknyten så frågade min man vad poängen med att göra såhär är, och svaret blir att ouppvärmd mat innehåller mer näring, och jag är ute efter bra mellanmål/mål att ta före och efter träningen som innehåller snabba kolhydrater utan att för den sakens skull innehålla socker.

Jag har tagit av vad jag har hemma just nu, och så tycker jag att du skall tänka när du ser detta recept. Nuvarande skafferistatus brukar få sätta sin prägel på maten jag gör. Det är sällan jag går iväg och handlar saker efter ett recept, när det går så mycket smidigare att tänka om en smula. Just detta recept handlar mer om en princip, om proportioner av vissa typer av livsmedel.

I mixer:
2 dl blandade nötter och frön, i mitt fall cashewnötter (1 dl), hampafrön (1/4 dl) och valnötter (3/4 dl) / 4 urkärnade dadlar / 1 msk kakaonibs / 1 msk spirulina / 3 torkade aprikoser / 0,5-1 msk honung /

Här kan man givetvis öka eller minska smaken av sött genom måttet av honung och via de typer av torkad frukt man använder. Jag valde nötter som inte har något skal för att få en mjuk och fin smet, och kakaonibsen och spirulinan åkte med mest för att de ändå fanns där. Varför inte, liksom?

I vattenbad:

0,5-1 dl kallpressad kokosolja / 0,5 dl kakaopulver / 1 msk honung / 1 tsk vaniljpulver alt fröna från 0,5-1 vaniljstång /

Jag kunde med lätthet göra små bollar av smeten och doppade dem sedan tre gånger i en ovanstående chokladglasyr. Ställ gärna in i kylen mellan varje dopp om du har ont om tid, då slutar de kladda nästan direkt. Sprinkla lite kokos över direkt efter sista vattenbadet. Bollarna blir perfekta som söt avslutning efter lunchen, men också som snabb energi när man är hungrig efter spinningpasset.

Läs även andra bloggares åsikter om Bumsofant, Raw food, Mellanmål, Choklad, Mums, Superfoods, Spirulina, Kvällsbestyr, Experimentlusta

Biltema, Elvis, Karin och alla de andra

Ännu en ljuvlig helg hemma i Göteborg drar in på upploppet. Cyklarna är som tidigare sagt återupptäckta efter ett år i förrådet, och det är verkligen helt underbart. Eftersom vi är ute och går så otroligt mycket med vovven, så är det grymt att kunna köra lite mer slut på honom, och att komma längre bort hemifrån, upptäcka mer. Vi är otroligt välsignade med vackra naturområden här, vem hade kunnat tro det liksom, när vi en gång flyttade in i vår förortslägenhet?

Cyklarna är från Biltema, s k "kärringaräsers" utan växlar. Allt annat än de koola riktiga racers jag simulerar åkning på varje vecka i spinningsalen, men de är grymma: stabila, bra rull, underbara för söndagscykling. Vi har kört dem mycket, i lera, över stock och sten och de har verkligen stått pall. Bättre investering har vi nästan inte gjort i detta hem! Mir springer med mellan cyklarna och det funkar hur bra som helst.

Dagens tur var rätt tuff och försenade frukosten med nästan två timmar. Väl hemma gjorde jag en smoothie i sann super foods-anda. Turkisk yoghurt som bas, stora blåbär från frysen mixades i, tillsammans med ekologiska gyllene linfrön, lite ekologiskt vaniljpulver, en skvätt manukahonung och råa ekologiska kakaonibs. Fint som snus, I'm telling you. Bästa smoothien görs just nu med råa kakaobitar, helt klart. Förutom att det är gott så är det bra för mig som, precis som så många andra, lätt får brist på magnesium med jobbiga kramper i hela vaden som följd.

Fick för en stund sedan för övrigt SMS-rapport från Berlin Marathon som Karin tar sig igenom i skrivande stund. Stentufft, och underbart att se att hon passerat hälften! Go Karin!

Läs även andra bloggares åsikter om Smoothie, Raw food, Kakao, Cykeltur, Vovve, Whippet, Söndagsåkning, Frukost, Blåbär

Dagens nyhetstips

Som av en tillfällighet kickade min GP-prenumeration igång just idag, då helgbilagan Två Dagar gör ett stort reportage (med helt fantastiska bilder av Stefan Edetoft!) om super food. Terränglöparen Fredrik Ölmqvist är med och berättar om hur han genomförde sitt super food-experiment under Marathon des Sables. Spännande att läsa om honom tycker jag, det känns som att han verkligen går i bräschen inom sitt fält.

Jag själv har ju börjat skriva lite om super foods här på bloggen, om det jag gillar och själv använder. Jag tycker dock att det är bra att artikeln både redogör för förespråkare och för kritikers åsikter om det hela. Priserna på råvarorna är absolut värda att ta upp, samt det bristfälliga vetenskapliga underlaget både vad gäller antioxidanter och supermatens avgörande inverkan på vår hälsa och vår vitalitet. Jag själv känner dock att man får göra en bedömning lite från fall till fall. jag har länge tvekat inför att köpa Acai t ex, det är otroligt dyrt och känt framförallt för att innehålla väldigt höga halter av C-vitamin. Just det vitaminet kan man dock inte lagra i kroppen utan kissar helt sonika ut överskottet, så hur kraftig antioxidant det än är så stället jag mig tvekande till nyttan av just det tillskotten. Samtidigt finns alger och bipollen som å andra sidan känns som mer unika livsmedel som bibringar kosten något helt nytt.

Gemene person kommer långt på att äta en varierad kost med mycket frukt och grönt och med mycket mat som ger många saker samtidigt, tex skippa pastan och fylla på med quinoa istället för förutom sina långsamma kolhydrater ger både mineraler, antioxidanter och proteiner. Jag är inte för en mat-elitism, men nog är det en kittlande tanke att kunna själv påverka sin framtida hälsa med alla nya livsmedel på marknaden?

(Så fort GP lägger ut artikeln på nätet så länkar jag)

Läs även andra bloggares åsikter om Raw food, Super food, Fredrik Ölmqvist, GP, Helgfrukost, Kosttillskott, Dyrt

Middag värdig en sliten strulis

Igår gjorde jag något dumt: jag utförde viktiga sysslor efter ett dränerande PT-pass. My mistake. Försökte planera all min packning, mina olika väskor (jag är ju veckopendlare, och med två hem och ett kontor som är någon form av mellanhand så behöver man ibland tänka både två och tre varv för att få med sig allt man skall) och skulle se till att jag fick med mig väsentligheterna hem. Tog långpromenaden hem till Fredhäll, gick vägen via butiken hemmavid för att lyxa till kvällen med lite Anton Berg-mums. Det är först när jag står utanför min port, kissnödig och djävligt hungrig som jag inser att nyckelknippan ligger kvar i fel väska på jobbet. Gah! Buss till stan, springa upp på rummet, åka tillbaka. En hel timme senare fick jag komma in till mina kära 18 kvadrat och lagade mat som smekte såväl gom som muskler och blodsocker helt medhårs.

Stekte en skiva ekologisk fläskkarré / Kryddade köttet ordentligt med Jamie Olivers nya fräsiga kryddblandning: peppar, salt, ingefära och chili / Fräste med hackade trattkantareller / Kryddade med lite extra salt, honung, soya och en slatt vitt vin / Slog på grädde och serverade med lätt förvällda vaxbönor /

Jag har länge vetat att Jamie skulle komma med en serie kryddblandningar och tänkt att det vore kul, men sen har de aldrig dykt upp i de butiker jag hänger i - förrän nu. Köpte två sorter, den med chili hade verkligen slagsida åt chilipeppar, det var otroligt bra klös. Köpte även en med timjan och citron som skall testas i veckan som kommer. Det är så lätt att variera sin standardmatlagning med nya kryddblandningar. Pimpa höstmaten med sånt du inte brukar köpa, är dagens tips!

Läs även andra bloggares åsikter om Jamie Oliver, Blodsocker, Low carb, LCHF, Kryddor, Ekologi, Matlagning, Utelåst, Klant, Tom i bollen, PT

If you´ve got it - flaunt it!

Lite off topic, men vaffan, it's my party. Eftersom jag musciserar en del på min fritid (har arbetat som musiker tidigare i ett par år, innan jag sadlade om och blev kontorsråtta) så vill jag ju gärna berätta för min kära läsarskara att mitt bands första riktiga släpp nu finns tillgängligt. En ep med ljuv popmusik från Göteborg, kan det bli härligare? Vi är så stolta.

Jag har tidigare publicerat ett musikaliskt smakprov här. För den som är sugen på ny musik, så kostar den 50 pix inkl porto. Det är bara att skriva din mejladress här i kommentatorsfältet så skriver jag till dig med om de nödvändiga praktikaliteterna. Yeah.

Ps. facebookgruppen hittar du här.

Mina egna kanelfrön

Jag formligen älskar Renée Voltaires produkter. Även om en relativt stor del av dem har ett naturligt högt kolhydratinnehåll, så finns det fortfarande gott om saker för en lowcarbare att gotta sig i ändå. Och, om man skall ha kolhydrater i kosten så är det väl verkligen Voltaire man skall vända sig till för att få schyssta hälsosamma grejjer!

Häromveckan så berättade hon på bloggen sin att en ny bovetecrunch är på gång. Många , inklusive jag, är barnsligt förtjusta i den som nu finns med kanel och gojibärsrussin, så jag tänker allt testa denna nya när den kommer. Bra kolhydratmål inför eller efter träning, min gom glädjs den fantastiska konsistens som groddade och långsamt rostade bovetekorn får, min mage jublar över friheten från gluten och min själ kommer bli alldeles lycklig av kardemumman. Min absoluta favoritkrydda.

Näst efter kardemumma kommer kanel. Jag har tagit fasta på raw food-folkets blötläggande och groddande av nötter, frön och baljväxter för att öka upp näringsvärdet, och deras låga temperaturer vid tillagning för att bevara allt fint i maten. Jag lagar absolut inte all mat såhär, och jag delar inte raw food-rörelsens passion för det råa i stort, men då och då känns det helt rimligt. Tidigare har jag slowrostat de grymmaste mandlarna, och i helgen gjorde jag detsamma med pumpafrön. Lät en påse ligga i blöt över natt, lät rosta i ugnen med kanel i 50-60° i ca 8 timmar. Resultatet blev fantastiskt spröda och vackra frön som doftar helt magnifikt!



[Edit: mer info om kanelens goda verkningar finnes här, men ett varningens finger för tokig överdosering höjes härmed.

Läs även andra bloggares åsikter om Raw food, Renee Voltaire, Kanel, Kardemumma, Dofter, Långsamt, Rosta, Näringsrikt

Den andra veckan

Nu är det dags för löpvecka nummer 2. Första veckan har fungerat bra, jag har sprungit tre gånger varav två transportlöp till jobbet på morgonen. Det är verkligen ett strålande koncept som även de allra bästa sysslar med. Det tar ingen extra tid eftersom tiden det tar mig att gå till jobbet motsvarar promenad/jogg + dusch. Härligt sätt att möta morgonen på dessutom, njutbart att vara del av löparsorlet vid Norr Mälarstrand.

Nu vecka två flyttar jag fram positionerna en bra bit, kortare vila mellan löp/joggsektionerna i passet. Jogglåtarna är dessutom betydligt längre nu än i förra veckans musikupplägg. Det känns bra efter en provtur under Göteborgs klarblåa hösthimmel. Jag körde hela passet i terräng, vid Fjällbo ängar och Bergsjön. Benen kändes starka och bar mig uppför låt efter låt. Tungt att jag valt en backig rutt, men musiken peppade och jag höll mig dessutom på fötterna trots stock och sten. Hann dock inte mer än att tänka att detta går ju riktigt br- förrän snubblet var ett faktum. Klarade mig denna gång och tänker att jag i framtiden skall tänka mindre och springa mer. Kom upp i ordentlig puls rätt snart i passet och låg länge i gräset efteråt och njöt av allt.

Jag kommer klara av två-tre sådana här turer till i veckan utan problem, och utöver detta kommer jag träffa mina tjurrusare för en 6-kilometare på Djurgården en kväll denna veckan.

Upplägget nu är enligt nedan. Samtliga vilolåtar denna vecka är från en av mina favoritplattor: Rufus does Judy. Avslutningslåten kommer med en rungande applåd dessutom som är underbar att få sig till livs efter avklarad bragd.

Zing went the strings of my heart (3:49)
Adios Amigos (2:54, Marit Bergman & Cecilia Nordlund från Baby dry your eye)
You go to my head (2:40)
No no never (3:01, Texas Lightning)
Just you, just me (2:03)
Ching-a-Ling (3:39, Missy Ellott)
Swanee (1:54)
Destroyer (3:14, Nina Natri)
If love were all (2:34)
Konichiwa bitches (2:39, Robyn)
That's entertainment (2:27)
Tony the Beat (3:12, The Sounds från Dying to say this to you)
A foggy day (2:56)
Family affair (4:26, Mary J Blige från No more drama)
After you're gone (2:57)

Läs även andra bloggares åsikter om Löpning, Tjurruset, Träning, Terränglöpning, Nike, Fritid, Utmaning, iPod, Rufus Wainwright, Judy Garland, Höst

Helgsmör

Coctailfest bland gother och synthare igår, i Göteborgs fantastiskt vackra karga hamn. Jag älskar min stad, de gamla kranarna vid varven som ser ut som origamitranor, Älvsborgsbron. Kvällens behållning var helt klart barens mörka årgångsrom, det goda sällskapet och ljuvliga Karins känslosamma ukuleleframträdande. Butterflies in my Tummy på Norrländska, melankoliskt och brilljant. (Nä. Eftersom detta är allt annat än en modeblogg, så kommer jag inte berätta vart min snygga fjäderprydda klänning kommer ifrån, vad den kostade eller vad för lack jag hade på mina tånaglar. Ajaj. )

Det faktum att jag för första gången i livet igår var på en bjudning där man fick betala (över självkostnadspris!) för snacks, gjorde mig väl förberedd på dagens tur till Liseberg. Marknad med lokala matproducenter (sedvanliga tomtar och troll skippades snabbt förbi) gjorde mig både mätt och belåten. Ingenting var billigt någonstans, men jag fick ändå med mig top notch-grejjor som jag har höga förväntningar på. Mätt blev jag också. Grillad majskolv med smör och salt, älgkorv i tunnbröd och fetaste bägaren med mums från Ben & Jerrys.

Ett marknadsstånd i mängden gjorde mig mycket lycklig. De kallar sig Gudagott och har en butik i Göteborg med närproducerade produkter. Ser verkligen fram emot att utforska den närmre, känns som ett strålande fint koncept! För nu får jag nöja mig med de tre ting som fick rum i min shoppingbag: ekologisk kalvdans på råmjölk, ett stort tråg med trattkantareller och ekologiskt finsmör från Kalv Mejeri.

Smöret smakade otroligt fint. Det är matkultur det, ett riktigt smör lyfter fram smaker som du inte trodde fanns! Ett fint smör bär själv på så många fler smaker än det från ditt vanliga mainstreammejeri. Det är absolut inget fel på Arlas ekosmör t ex, jag använder det med glädje till vardags, men till en fin bit fisk eller på nyförvällda haricot vertes så vill jag ha lite krut och karaktär. Jag har tidigare skrivit om det fina Järnasmöret som har en stor sälta och smakar av créme fraiche. Biten Kall-smör jag nu har hemma smakar av kryddor som kardemumma. Så spännande!

Överlag är det för lite finlir i mejeribranschen. I det sedvanliga utbudet sticker det extremt stora utbudet av sockrade yoghurtar verkligen ut. För mig är det oerhört ointressant, och jag har svårt att se det som råvaror. Sanningen är ju att det är produkter som har mer gemensamt med färdigrätter i frysdisken än turkisk tjockyoghurt. Jag vill ha rena råvaror som har olika smak och karaktär i sig självt, baserat på typen av ko, vad hon käkat, vart hon bott osv. Jag minns när jag bodde i Schweiz (spenderade ett helt år av mitt liv i Alperna), hur sektionen av smör och naturella fullfeta sorter av yoghurt, mjölk, créme fraiche och grädde kändes som en oigenomtränglig djungel för en nybörjar-Obwaldare. Så koolt, så mycket matkultur, så självklart för folk där att uppskatta smakerna och sätta guldkant på vardagen.

På den tiden kunde jag inte alls uppskatta det, eftersom jag psykobantade mest hela tiden, men har i efterhand tänkt tillbaka och önskar mig en mer kontinental approach här. Det handlar inte alls om en elitism eller om att ett kök fyllt av produkter som är förödande mot plånboken är det enda som gäller, utan om möjligheten att botanisera lite och lyfta upp ingredienser som av många nog ses som mest bulk, en transportsträcka.

Smöret verkar vara lite på tapeten just nu, läste både i bloggosfären och i GP om smörandet under föregående vecka.

Läs även andra bloggares åsikter om Smör, Ekologi, Gudagott, Liseberg, Ocker, Party, Fullfjädrad, Närproducerat, Slowfood, Mejeri, Kalvdans, Matkultur, Mångfald, Önskan

Röd kycklinggryta

Gå direkt till receptet.

På ytan hade mitt kylskåp inget att erbjuda i middagsväg idag. Men, efter en två timmars cykeltur ute i det vackra höstvädret så var jag beredd att jobba lite för min föda och presterade till slut en otroligt bra gryta. Unna dig en matlagningssession på 20 minuter vetja, matmaka enligt nedan.

/ en halv grillad kyckling / en burk konserverade (körsbärs)tomater / ett kläm tomatpuré / en matsked grädde / en lök / en morot / en-två vitlöksklyfta / ett par champinjoner / ett par torkade aprikoser / en-två matskedar ajvar relish / salt, peppar och ekologiskt buljongpulver /

Fräs kyckling i mindre bitar med skivad svamp och lök samt pressad vitlök, morot i slantar och finhackade aprikoser (om de du har hunnit bli sådär hårda i skafferiet så är det fint att lägga dem i blöt nån halvtimme innan show time). Krydda med salt, peppar samt buljongpulver och tillsätt burken tomater, lite vatten, grädde, tomatpuré och ajvar efter smak.

Servera med en klick créme fraiche eller turkisk yoghurt och något vackert grönt. Jag hade brysselkål hemma, men varför inte spenat eller broccoli.

Läs även andra bloggares åsikter om Lördagsmat, Cykeltur, Helg, Höstdagar, Kyckling, Fåglar, LCHF, Low carb, Gryta, Kylskåpstömning

For all the girls left behind

Nu så, dags att berätta vad jag skall ha min nyvunne vän löpträningen till (förutom hälsa, välmående och en fint fungerande relation på lång sikt såklart): jag skall lufsa mig genom Tjurrusets lervälling! Vid min sida finns härliga kollegan Theresa samt PT Lovisa (som numer även är Theresas PT). Det var givetvis hennes idé, jag kände inte alls till loppet innan hon föreslog det. Lördag den 17 oktober, 10 km i terräng - det skall bli såå kul att få skita ned sig ordentligt!

Detta är dessutom bara andra året i rad som kvinnor tillåts att delta (på riktigt alltså, patetiskt). Vi springer/går/lufsar/ålar för alla de som velat vara med innan och som inte "fått", och efteråt intar vi champagne och middag. Hur kan man inte bli peppad och motiverad av detta?

Nu är ett vettigt träningsprogram upplagt, jag har kommit igång och löpningen trappas upp i lagom fart varje vecka. Hjärtat tränas flitigt även på spinningcykeln. Vi är redo för en höst utomhus i löpspåret, me and the ladies. Runt kommer vi alltid på något vis, det blir en fin teamövning i konsten att dra varandra runt.

Läs även andra bloggares åsikter om Tjurruset, Löpning, PT, Arbetskamrater, Champagne, lagarbete, Feminism, Kvinnokamp, Fritid, Träning, Kul

Matlåda enligt Mikkan

I matlådan igår låg familjens favoriträtt: jordnötsgrytan. Som barn hemma hos oss fick man till sin födelsedag bestämma menyn helt själv. Min syster valde denna enkla och mustiga gryta varje gång!

/ 500g valfri färs / två rivna morötter / en hög riktigt tunt skivad eller riven kål / 2-3 rågade matskedar senap / en burk creme fraiche / soya efter smak / en näve salta jordnötter /

/ Fräs färsen / Blanda creme fraiche i en gryta med senap, soya, ev salt och peppar / Lägg över färsen i grytan, låt puttra och smaka av tills en bra smakbalans uppstått / När de tunt skivade eller rivna grönsakerna läggs i bör det inte stå och puttra för länge, om grönsakerna skall behålla sin stuns, 10 minuter är lagom / låt jordnötterna simma med de sista minuterna /

Jag serverade anrättningen med späda spenatblad och vackra orange småtomater, i vanlig ordning är det färgglad mat som regerar. Just denna gång använde jag rödkål, vanligtvis är det vitkål som gäller men vilket som smakar bra. Ett tips är att "skiva" den med en osthyvel.

Idag hade jag äran att avnjuta smörstekt lax och en tillhörande sallad på rödkål, avocado, färska spenatblad, pinjenötter, svart quinoa, fetaost och en ljuvlig olivolja till lunch. Det är så enkelt att göra fantastisk lådmat till jobbet, trots dyrare råvaror så kommer man undan mycket billigare än vid alla dessa kassa luncher på stan. På jobbet här är det inte bara jag som tröttnat på den kassa och dyra utematen. Resultatet är dessutom att vi äter nyttigare! :)

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Low carb, Födelsedag, USA, Höstmat, Grönsaker, Middag

Ljuv musik för mina öron

Idag började min löputmaning utomhus. Sakta men säkert skall jag jobba upp min förmåga, det kommer främst vara ett mentalt arbete i början känner jag på mig. Jag har ju en bra grundkondis, tränar en hel del kondition annars, men har alltid tidigare haft problemet med motivation vid löpning. Nu har något ändrats och jag ger det en chans. För att känna på skorna ordentligt och fortfarande ha en möjlighet att byta ut dem om de inte funkar, så har jag sprungit lite på löpbandet under början av veckan.

Nu blir det transportlöp till/från jobbet, en sträcka på ca 5 km från Fredhäll, genom Rålis, längs med Norrmälarstrand, förbi Riksdagen och ned till Kungsträdgården och Norrmalmstorg. Min plan är givetvis att, såsom man skall som nybörjare, blanda jogging med promenad med slagsida åt det senare. Successivt byts slagsidan ut och tiden för löpning blir längre och längre för varje vecka. Tanken är initialt att detta inte skall vara tuffa träningspass som ersätter min andra träning, utan en "lagom" svettig upplevelse. Jag vet med mig att träningen gör nytta ändå, det behöver inte smaka blod i munnen varje gång, och nu i början så blir detta kanske snäppet över vardagsmotion som rask promenad på lunchen el dyl. Lite högre puls, lite mer uppstyrt.

Mitt redskap för detta är ingen pulsklocka eller tidtagarur, utan min iPod. Jag har inför denna första vecka letat upp ett gäng låtar som är 1-2,5 min långa. De varvas med låtar som är kring 3-3,5 min, som är tänkta för promenad. Vilolåtarna är alla av det underbara bandet Loney, Dear. Hela listan ser ut såhär:

Le Fever (4:52, Loney, Dear från iTunes Festival: London)
Newly Weds (1:01, Boom Bip från Seed to Sun
The City, The Airport (3:37, Loney, Dear från Sologne)
You probably couldn't see me for the lights but you were looking straight at me (2:11, Arctic Monkeys från Whatever people say I am, that's what I'm not)
Saturday waits (3:40, Loney, Dear från Loney, Noir)
Patchouli (2:38, The Ark från We are The Ark)
I am John (3:31, Loney, Dear from Loney, Noir)
Brist (2:13, Kontraband, mix av Compute)
Take it back (3:15, Loney, Dear from Sologne)
Living Room (2:26, Basement Jaxx från Kish Kash)
I will call you lover again (2:47, Loney, Dear from Loney, Noir)
Sick of you (1:55, Fidget från Glad to be your enemy)
Sinister in a state of hope (3:07, Loney, Dear from Loney, Noir)
I thought one kiss couldn't do no harm (2:23, Compute)
I love you (4:46, Loney, Dear from Sologne)

Som ni ser tar jag inte alls ut svängarna här, men det är tänkt att vara en lätt start. Jag tror att jag gör mig själv en otjänst om jag går ut för hårt. Om jag märker att detta är alldeles för lätt så är ju inget heller förlorat. Efter första försöket denna morgon så känner jag mig mycket glad och upplyft. Trots att jag gått mer än jag sprungit så har sträckan tagit 33 minuter för mig, jämfört med 45-50 när jag bara går raskt. Hela spellistan behövdes således inte, jag hade inte trott att jag skulle vara såpass mycket snabbare. Kom fram helt lagom svettig, precis enligt planen, och är redo för en ny grym dag!

Go feet!

(Och ja, det är vinstkepan som kröner min hjässa denna soliga morgon.)

Läs även andra bloggares åsikter om Löpning, Låtlista, Loney Dear, Norr Mälarstrand, Trevande, Transport, Nike

Mikkan gör musik också

Mat med guldkant: spirulina

En gång i tiden fanns ett trevligt juice- och smoothieställe på Göteborgs central. Vid vad som blev mitt sista besök där så beställde jag en smoothie med spirulina i. Flickan bakom disken upplyste mig: "Vet du att forskning visat en eventuell länk mellan MS och spirulina?". "Nej...". "Vill du fortfarade ha din spirulinasmoothie?". "Nej...".

Det blev ingen spirulina då, och jag har dröjt alla dessa år, tills nu. Jag plockade upp intresset igen, började läsa på lite och såg att larmet kring spirulina verkar ha blåst över. Livsmedelsverket har inte funnit något knas med spirulina, och nu finns det t o m i juice från Brämhults in your average store. Rent spirulinapulver kan du handla på Blueberry lifestyle, från Renée Voltaire, diverse raw food-affärer på nätet och säkerligen i de flesta välsorterade hälsokostaffärer.

Det grymma med spirulinapulver är att det innehåller över 50% protein (i torrvikt) - fullvärdigt sådant! Önskar jag hade vetat detta när jag var vegetarian, fullvärdigt vegetabiliskt protein finns inte i så många former att man kan gödsla med det, direkt. Det är därtill ett utmärkt tillskott av andra vitaminer och mineraler, som krom, järn, magnesium och B12 (det verkar dock som att våra kroppar har begränsad förmåga att ta upp B-vitaminen från alger, skall läsa mer om detta!).

En fantastiskt bra antioxidantkälla och det grymmaste: gott om omega 3-fettsyror. Samma fettsyror som finns i fet fisk hittar du i spirulina. Vissa av dem kan fisken inte tillverka själv - de kommer faktiskt ifrån att de själva har alger i sin kost!

Jag blandar spirulinapulver i juice, som en del av återhämtning efter träning framförallt. Det funkar superbra med apelsin- och morotsjuice, och doseringen är på en höft 1-2 rågade teskedar till 1,5 dl juice. Som jag visat tidigare här på bloggen så funkar det mycket bra även i matlagningen.

Tidigare inlägg i mat med guldkant-serien: Bipollen.

Läs även andra bloggares åsikter om Raw food, Super foods, Blueberry lifestyle, Renée Voltaire, Protein, Antioxidant, Knallgrönt, Alger, Havet, Omega 3, Fett, Fisk, Återhämtning

Bitterljuvt avsked

Gårdagen var en rolig och social lördag hemma i Göteborg, regnet till trots. Efter morgonpromenaden lämnades lilla Mir hemma och jag drog med Daniel till stan. En snabb koll på Bondens Marknad utan tid för förkovran eller shopping, sen till Hagabadet för en sagolik brunch.

Våra goda vänner Johan och Mina har som i ett trollslag fått världens möjlighet till fint jobb och ny tillvaro i NY. Givet att de åker dit, men för alla oss runt omkring är det en något märklig situation, det kommer ta ett bra tag att fatta att de försvunnit. Två år tills de kommer tillbaka. Vi ville givetvis veta allt om deras planer och förberedelser.

Brunch är det perfekta helgbabbel-konceptet. Hagabadet övertrumfade alla tidigare serveringar genom att mata oss med västerbottenpaj överöst med smörstekta kantareller, grillade revbensspjäll, chevesallad, mangosalsa, caesarsallad, dessertostar, kyckling, exotisk frukt och makrill.

Desserten var kraftig och höstig, morotstårta och chokladtryfflar. Vi njöt, samtidigt som detta var sista gången vi skulle sitta ned tillsammans på år. Vi har känt varann länge nu, framförallt genom Göteborgs klubbliv. Mina är en otroligt begåvad designer och har sytt åt mig ett flertal gånger. Fint att se fina vänner få chanser de bara kunnat drömma om, vi kommer sakna dem.

Oavsett om man har en kär vän att ta farväl av eller inte, så rekommenderas Hagabadet i Göteborg varmt. De har ett fantastiskt gym, spa och restaurangen ligger i en inglasad innergård, vackert och rofyllt. Boka bord, ty plats där är få förunnat.


Läs även andra bloggares åsikter om Hagabadet, Farväl, Brunch, Höst, Lyxmat, Delikat, Göteborg, Ninda, Join our club, Nya tider, Äventyr, Kram

En rastlös själ i ett par vackra Nike

PT igår, ingen session är den andra lik. Förra gången fick jag boxas och göra knasiga bålrotationsövningar, den här gången körde Lovisa slut på mina ben och axlar så till den milda grad att halva kroppen idag känns som vore den byggd av en fluffig fjäderboa. Skönt det! Den syran och belastningen är svår att få till själv på gymmet, jag presterar otroligt mycket bättre med en coach vid min sida, det är så jag funkar.

Efter jobbet mötte jag dessutom än en gång upp med Snorkfröken. Hon är lätt den snällaste man kan träffa från Mumindalen (jag var som så många andra rädd för mumintrollen och deras vänner när jag var liten, men har alltså nu fått en andra chans till nya intryck). Hon sköt upp sitt transportlöp hemåt i trekvart för att ledsaga mig till Runners' Store. En helt ny värld, massa folk, maratonsnack, knasiga kläder, löparknän och trasiga vader, high tech vätskebälten och grymt trevlig och till synes mycket kompetent personal.

Efter en kort jogg på bandet (i finaste kontorsmundering såklart) så konstaterades att mina fötter faller inåt (vilket jag misstänkt under en längre tid) och att jag behöver pronationsstöd som det så fint heter. Testade en fyra-fem par med olika mycket stöd tills vi fann några som gav mig en plan fotisättning. Det blev ett par riktigt fina Nike Air Zoom Elite som jag nu traskar runt med inomhus för att känna in. Dyrt för någon som skall börja känna på löpning kan man tycka, men jag stavgår redan mycket och kommer öka längden på de passen rejält i höst, och bra skor lyser med sin frånvaro även där. Det känns också som slöseri med pengar att lägga ett par hundra mindre på ett par skor som potentiellt kan hjälpa mig på traven att skada knäna när jag springer, eller som tar slut fortare.

Jag skall alltså börja springa i veckan som kommer, för första gången på över tio år. Har ett nytt träningsmål som kommer flåsa mig i nacken allt mer under den kommande månaden, jag berättar mer om det i nästa vecka! Vissa skulle säga att jag är rastlös, medan andra skulle se det som att att jag är nyfiken på mer. Träningsformerna byter av varann här på bloggen såsom man byter underkläder, men vaffan, så kan det vara. Jag har roligt nästa hela tiden, och det är huvudsaken!

Läs även andra bloggares åsikter om Nike, Pronation, Löpning, Mumindalen, Tove Jansson, Runners Store, Prylgalen

Med känsla för feeling

I min eminenta lunchlåda idag:

Fräs ett paket lammskav i smör / Tillsätt en chilifrukt, en näve hackade champinjoner och en liten lök / Späd med ett paket kokosgrädde / Krydda med curry, gurkmeja, salt, soya och ostronsås efter behag / Släng i en liten näve naturella cashewnötter och låt dem bli varma helt kort /

Serveras med fördel till en lätt sallad, i mitt fall späda spenatblad i all sin enkelhet.

Tricket här är att krydda lite i taget och smaka av längs med färdens gång, salta smaker tar ofta en stund på sig att utvecklas i mat, likaså hetta såsom från chilin. Har alltförofta trampat i kryddklaveret när hänsyn inte tagits till dessa förhållanden.

Sänder härmed även ut ett matlådenödrop till er alla: jag är i behov av riktigt bra grejjer, lådor som sluter tätt, som håller och som finns i olika storlekar så man har möjlighet att ta med sig även en sås eller sallad vid sidan av till jobbet. Det skadar inte direkt om de finns i fräsiga färger, heller. :)

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Lamm, Lunchlåda, Klaver, Kryddning, Smak, Curry, Nödrop

Kortis med Snorkis

Lunch på stan idag med Snorkfröken. Blueberry Lifestyle på NK förärades ett besök, de har grymt goda lunchmenyer. Fräsch och kreativ (hyfsat raw) mat proppad med super foods, och inte dyrare än alla andra trista lunchsallader som Östermalm annars har att erbjuda. Helt klart värt ett besök!

Vi pratade lite jobb, och en hel del träning såklart, jag hoppas vi lyckas få till det snart igen!

Idag var jag annars inbokad på en kajaktur i Sollentuna, efter att ha sett hur gött man kan ha det där. Jag har dock inte rätt energi i mig idag känner jag. Förkylningen ligger kvar lite i bakgrunden och har gjort sig påmind inatt och nu på morgonen. Vaknade mitt i natten av hostattack, genomblöt av svett. Nya lakan, vädra ut. En munfull vatten, lugna ned lilla hjärtat. (Bestämde bryskt där och då att jag nu ger fan i detta försöka-spara-ut-håret-projektet, men får väl se hur det blir med den saken.)

Vaknade i morse trött och seg i ösregn, skippade av oklara skäl morgonpromenaden till jobbet och tog trista bussen istället. Även fast vädret ute har vänt så sitter jag nu inne invirad i en halsduk, spotifyar Rammstein och längtar efter att få rå om mig själv i tystnad ikväll.

Läs även andra bloggares åsikter om Pausknapp, Egen tid, Kajak, Svett, Mardröm, Förkyld, Seghet, Tillfällig lapsus, Blueberry Lifestyle, NK

Grym Libanes!

Började jobba igen igår, för gott efter semestern. Lojt improviserade sommarluncher ut, planerade lunchlådan in. Funderar över schyssta lösningar som gör att kosten blir varierad över tid. Så extremt passande att jag just gjort en fantastisk upptäckt i min matbutik här i Stockholm (en VI-butik på Kungsholmen, Matpressen): de tar in förpackningar med röror och såser från Beirut Café.

Jag bara älskar meze, tusen helt gyllene tillbehör till maten, lowcarb och delikat! Färdiggjord hummus är jag alltid otroligt skeptisk till sedan jag blivit ilurad den där gräsliga konservburksvarianten, så jag köpte inte den. Satsade på ett säkrare kort: auberginröra. Kallades Moutabbal Batinzian, men jag undrar vad skillnaden är mot Baba Ganoush egentligen? Härligt enkel innehållsförteckning, inte ett endaste E-nummer eller annan knasig tillsats, bara aubergine, vitlök, citron och tahini (pasta gjord på oskalade sesamfrön). Rakt upp och ned. Slängde även med en stark paprikarelish med valnötter och granatäpplejuice av samma märke, den såg så läcker ut. Inga tillsatser eller annat skräp här heller!

Det smakade fantastiskt gott, jag ser fram emot att bli positivt överraskad av både kryddyoghurt och hummus. Visst är allt detta enkelt att göra hemma, men för mig är det guld att kunna köpa något sånt här och ha till lunchen på jobbet, eller grabba sent på kvällen om man inte har mer än 10 min att lägga på matlagningen. Ett litet lyft utan effort – perfekt!

Läs även andra bloggares åsikter om Meze, Lunchlåda, Upptäckt, Mums, Libanon, Nystart