Gå direkt till receptet.
Som sig bör, så sänder jag idag en tanke åt alla de människor som påbörjade sin vasaloppsfärd denna helg. Kulmen blir givetvis den stora vasan nästa helg, innan dess tillryggaläggs både öppet spår, skejt- och tjejvasan och jag höjer mitt glas med hemgjord blåbärssopa i salut! Bra jobbat igår, tjejer!
/ 230-260g blåbär / 4-5 dl kallt vatten / 1-2 msk mjuk honung / 1 krm ekologiskt vaniljpulver eller motsvarande frön från färsk vaniljstång / 1 kanelstång /
Mixa blåbär med vatten, honung och vaniljpulver. Låt stå i kylen över natt och dra tillsammans med en kanelstång. Njut i allehanda sammanhang. Om du vill, är det givetvis gott att värma härligheten!Läs även andra bloggares åsikter om Vasaloppet, Hjältar, Blåbär, Antioxidant, Snor
söndag 28 februari 2010
lördag 27 februari 2010
Tentamaten
Gå direkt till receptet.
Jag och lagboken beger mig till universitetet för att brottas med diverse affärsjuridiska problem. Kampen mot klockan kan börja, men jag ger mig givetvis inte in i sådana äventyr utan en rejäl matsäck. Vackra physalis och cashewnötter att snacksa på, en bit mörk choklad och en fantastiskt fin sallad:
/ en näve mangoldblad / en näve ärtskott / en halv persika / en snutt kålrabbi / 5 körsbärstomater / 1-2 cm färgglad morot / 2 msk kallpressad olivolja / 1 tsk citronsaft / 1 tsk hampafrön / 1 tsk honung / en nypa torkad dragon /
Bryt eller skär persikan i lagom bitesize-stycken, hyvla skalad kålrabbi och morot tunt, klyfta småtomaterna och blanda med mangoldblad och ärtskott. Gör en trevlig dressing av mortlade hampafrön, honung, olja och citronsaft. Smaka av så att det blir riktigt smarrigt, krydda dressingen med lite dragon. Tossa ihop, and off you go.Läs även andra bloggares åsikter om Pluggmat, Råkost, Hyvel, Mums, Enkelhet är vackert, Affärsjuridik
Jag och lagboken beger mig till universitetet för att brottas med diverse affärsjuridiska problem. Kampen mot klockan kan börja, men jag ger mig givetvis inte in i sådana äventyr utan en rejäl matsäck. Vackra physalis och cashewnötter att snacksa på, en bit mörk choklad och en fantastiskt fin sallad:
/ en näve mangoldblad / en näve ärtskott / en halv persika / en snutt kålrabbi / 5 körsbärstomater / 1-2 cm färgglad morot / 2 msk kallpressad olivolja / 1 tsk citronsaft / 1 tsk hampafrön / 1 tsk honung / en nypa torkad dragon /
Bryt eller skär persikan i lagom bitesize-stycken, hyvla skalad kålrabbi och morot tunt, klyfta småtomaterna och blanda med mangoldblad och ärtskott. Gör en trevlig dressing av mortlade hampafrön, honung, olja och citronsaft. Smaka av så att det blir riktigt smarrigt, krydda dressingen med lite dragon. Tossa ihop, and off you go.Läs även andra bloggares åsikter om Pluggmat, Råkost, Hyvel, Mums, Enkelhet är vackert, Affärsjuridik
fredag 26 februari 2010
Vad säger lagen, och vad säger moralen?
Klassiker i fokus: snackisen från Bologna
Gå direkt till receptet.
Så kom då dagen då jag skulle laga min egen klassiska Bolognaragu i lilla andrahandsköket (även känt och tolkat i bambarätten Spagetti Bolognese). Det finns mycket skrivet i ämnet. Om uppkomsten av det klassiska receptet, om hur riktigt bolognese inte är nån särskilt tomatsåshistoria egentligen, om hur man absolut inte äter spagetti till anrättningen ever i Bologna.
Den hemmafru vi alla lärt oss att älska över åren liknar dessutom anrättningen med missionären, och jag är benägen att hålla med: tomatguckaköttfärssås är väl ungefär så. Trivsamt på vardagsvis, men inte döhett.
Med detta sagt, så måste jag säga att det finns förfärligt många där ute som gör anspråk på att ha det klassiska receptet och jag letade länge och väl innan jag hittade något som verkade fylla Bolognaskorna någorlunda. Denna kulinariska Italienblogg kändes sjukt seriös, och jag tände till när receptet föranleddes av följande text: "On October 17, 1982, the Bolognese chapter of the Accademia Italiana della Cucina, “after having carried out long and laborious investigations and conducted studies and research”, announced the following recipe to be the official one. I’m sure that every family in Emilia Romagna has their own version though." Både rätt nivå av formalitet, och ödmjukhet.
Såhär blev det:
500 g nötfärs från naturbetande djur / 250 g pancetta / 2 stänglar blekselleri / 1 gul lök / 1 stor morot / en puck köttfond / 2-3 msk fin olivolja / 3-4 msk tomatpuré / 2-3 dl mjölk / salt&peppar / 0,5 glas vitt vin /
Fräs finhackad pancetta med olivolja varsamt, när det gått runt en stund i pannan så tillsätter du samtliga finhackade grönsaker. Tillsätt färsen och bryn. När den brunat till sig, tillsätt tomatpuré, fond och vin. Låt såsen bubbla ett par timmar, häll på lite mjölk då och då och låt det koka in. Var noga med att inte ha för varm platta, bränd botten gör ingen glad.
Servera med (färsk) fettucine eller tagliatelle om du vill vara traditionell, finhyvlade morötter om du vill vara präktigt lowcarb.Summa summarum blev såsen god, men kändes inte riktigt värd allt snack och alla timmar i köket. Kanske var mitt problem att min pancetta var rökt, och att den nog skall vara orökt för att de andra smakerna skall få utrymme. En variant som tydligen ses som ok i Bologna är med svamp i, samt finhackad kycklinglever. Kanske vänder jag åter och försöker mig på det igen, jag vill ju ändå tro att det vilar något himmelskt i den klassiska ragún som verkar vara på allas läppar.
Läs även andra bloggares åsikter om Ragu Bologna, Standardsex, Italien, Långkok, Spagetti Bolognese, Low carb
Så kom då dagen då jag skulle laga min egen klassiska Bolognaragu i lilla andrahandsköket (även känt och tolkat i bambarätten Spagetti Bolognese). Det finns mycket skrivet i ämnet. Om uppkomsten av det klassiska receptet, om hur riktigt bolognese inte är nån särskilt tomatsåshistoria egentligen, om hur man absolut inte äter spagetti till anrättningen ever i Bologna.
Den hemmafru vi alla lärt oss att älska över åren liknar dessutom anrättningen med missionären, och jag är benägen att hålla med: tomatguckaköttfärssås är väl ungefär så. Trivsamt på vardagsvis, men inte döhett.
Med detta sagt, så måste jag säga att det finns förfärligt många där ute som gör anspråk på att ha det klassiska receptet och jag letade länge och väl innan jag hittade något som verkade fylla Bolognaskorna någorlunda. Denna kulinariska Italienblogg kändes sjukt seriös, och jag tände till när receptet föranleddes av följande text: "On October 17, 1982, the Bolognese chapter of the Accademia Italiana della Cucina, “after having carried out long and laborious investigations and conducted studies and research”, announced the following recipe to be the official one. I’m sure that every family in Emilia Romagna has their own version though." Både rätt nivå av formalitet, och ödmjukhet.
Såhär blev det:
500 g nötfärs från naturbetande djur / 250 g pancetta / 2 stänglar blekselleri / 1 gul lök / 1 stor morot / en puck köttfond / 2-3 msk fin olivolja / 3-4 msk tomatpuré / 2-3 dl mjölk / salt&peppar / 0,5 glas vitt vin /
Fräs finhackad pancetta med olivolja varsamt, när det gått runt en stund i pannan så tillsätter du samtliga finhackade grönsaker. Tillsätt färsen och bryn. När den brunat till sig, tillsätt tomatpuré, fond och vin. Låt såsen bubbla ett par timmar, häll på lite mjölk då och då och låt det koka in. Var noga med att inte ha för varm platta, bränd botten gör ingen glad.
Servera med (färsk) fettucine eller tagliatelle om du vill vara traditionell, finhyvlade morötter om du vill vara präktigt lowcarb.Summa summarum blev såsen god, men kändes inte riktigt värd allt snack och alla timmar i köket. Kanske var mitt problem att min pancetta var rökt, och att den nog skall vara orökt för att de andra smakerna skall få utrymme. En variant som tydligen ses som ok i Bologna är med svamp i, samt finhackad kycklinglever. Kanske vänder jag åter och försöker mig på det igen, jag vill ju ändå tro att det vilar något himmelskt i den klassiska ragún som verkar vara på allas läppar.
Läs även andra bloggares åsikter om Ragu Bologna, Standardsex, Italien, Långkok, Spagetti Bolognese, Low carb
onsdag 24 februari 2010
Saliga äro de som väntar
Som jag har väntat på den dag då Kafkaf åter skall öppna. På grund av bygget utanför NK så stängde de ned sin lilla fina kaffevagn, där jag har för vana att dagligen fylla på mina koffeindepåer. Jag har jobbat på att hitta alternativa vanor. Espresso på whiteroom tills dess att även de stängde. Då blev det en omväg i t-banesystemet till annat kaffehus, men jag tröttnade snabbt på att gå långt för en kopp som ändå inte gör mig särskilt nöjd.
Nu lättar dimman äntligen, lilla kaffevagnen har åter slagit upp portarna och jag får min dags enda kopp kaffe precis så bra som jag förtjänar. Oh happy day!
Kafkaf rostar sitt eget kaffe, bakar ljuvliga små muffins (choklad, hasselnötter och bittermandelmassa, t ex!). Jag älskar mina småställen som det här, som är allt annat än Stureplansfläsh. Gott hantverk och passion, mer än så behöver jag inte för att bli nöjd. Möjligen en bit hembakt biscotti on the house.
Läs även andra bloggares åsikter om Kaf Kaf, Espresso, Vanor, Beroende, Crackhead, Hembakt, Passion, Småskaligt, Husvagn
Nu lättar dimman äntligen, lilla kaffevagnen har åter slagit upp portarna och jag får min dags enda kopp kaffe precis så bra som jag förtjänar. Oh happy day!
Kafkaf rostar sitt eget kaffe, bakar ljuvliga små muffins (choklad, hasselnötter och bittermandelmassa, t ex!). Jag älskar mina småställen som det här, som är allt annat än Stureplansfläsh. Gott hantverk och passion, mer än så behöver jag inte för att bli nöjd. Möjligen en bit hembakt biscotti on the house.
Läs även andra bloggares åsikter om Kaf Kaf, Espresso, Vanor, Beroende, Crackhead, Hembakt, Passion, Småskaligt, Husvagn
tisdag 23 februari 2010
Den bästa matlagningen är den som blir av
Gå direkt till receptet.
Vardagsmat som förgyller. Jag ihärdar: korv är inte fulmat! Köp bra grejjer med hög köttprocent, är tipset. Det finns dessutom eko i var och varannan butik numer, och det är ju det eller naturbeteskött som gäller!Lata korvgrytan
/ en halv ring falukorv / en näve skivad svamp / en schalottenlök / smör / ca 3 rågade msk fin tomatpuré / 2 tsk dijonsenap / en slatt vatten / en näve spenatblad / en morot i slantar / en halv kruka persilja / ett par skvätt Worshestersås / en slatt grädde / salt&peppar /
Fräs svamp, lök och tomatpuré i smör. Tillsätt senapen, salta och peppra och fräs med korven och moroten, båda i rätt tunnna skivor. Tillsätt en skvätt vatten så att det får bubbla ihop en smula, krydda med W-sås efter behag. Efter ett par minuter så rundar du av med färska spenatblad, nyhackad persilja (klipp direkt över grytan vetja!) och grädde. Låt bubbla ytterligare nån minut innan du serverar med riktigt fint hyvlad rödkål.
Jag skulle vilja översätta en gammal träningsdevis till matlagning och säga att den bästa matlagningen är den som blir av. Vardagskvällarna kan vara sega, och tunga, och vi behöver hjälpa oss själva på traven lite för att få matlagningen att funka. När jag har mycket energi, t ex på helgen, så stor handlar jag. Inga recept är färdiga i huvudet, men jag handlar sådant som jag vet kommer bli asgott på nolltid när vardagen kopplar greppet. Örter, rotsaker, avocado, svamp, bladgrönt, färsk fisk, groddar, parmesan, tomater, karré, citrus, kålgrönsaker och grädde är standard, och tillsammans med några något mer udda lirare som sötpotatis, citrongräs, pancetta eller chevre kan man lätt piffa upp standardrätterna. Det blir plötsligt så enkelt att svänga ihop något enkelt, valet behöver inte vara mellan avancerad gourmetmatlagning eller stekt ägg, kom ihåg det.
Läs även andra bloggares åsikter om Korv, Fulmaten, Vardag, Köldknäpp, Storhandla, Lättja, Dödssynd
Vardagsmat som förgyller. Jag ihärdar: korv är inte fulmat! Köp bra grejjer med hög köttprocent, är tipset. Det finns dessutom eko i var och varannan butik numer, och det är ju det eller naturbeteskött som gäller!Lata korvgrytan
/ en halv ring falukorv / en näve skivad svamp / en schalottenlök / smör / ca 3 rågade msk fin tomatpuré / 2 tsk dijonsenap / en slatt vatten / en näve spenatblad / en morot i slantar / en halv kruka persilja / ett par skvätt Worshestersås / en slatt grädde / salt&peppar /
Fräs svamp, lök och tomatpuré i smör. Tillsätt senapen, salta och peppra och fräs med korven och moroten, båda i rätt tunnna skivor. Tillsätt en skvätt vatten så att det får bubbla ihop en smula, krydda med W-sås efter behag. Efter ett par minuter så rundar du av med färska spenatblad, nyhackad persilja (klipp direkt över grytan vetja!) och grädde. Låt bubbla ytterligare nån minut innan du serverar med riktigt fint hyvlad rödkål.
Jag skulle vilja översätta en gammal träningsdevis till matlagning och säga att den bästa matlagningen är den som blir av. Vardagskvällarna kan vara sega, och tunga, och vi behöver hjälpa oss själva på traven lite för att få matlagningen att funka. När jag har mycket energi, t ex på helgen, så stor handlar jag. Inga recept är färdiga i huvudet, men jag handlar sådant som jag vet kommer bli asgott på nolltid när vardagen kopplar greppet. Örter, rotsaker, avocado, svamp, bladgrönt, färsk fisk, groddar, parmesan, tomater, karré, citrus, kålgrönsaker och grädde är standard, och tillsammans med några något mer udda lirare som sötpotatis, citrongräs, pancetta eller chevre kan man lätt piffa upp standardrätterna. Det blir plötsligt så enkelt att svänga ihop något enkelt, valet behöver inte vara mellan avancerad gourmetmatlagning eller stekt ägg, kom ihåg det.
Läs även andra bloggares åsikter om Korv, Fulmaten, Vardag, Köldknäpp, Storhandla, Lättja, Dödssynd
Etiketter:
I skafferiet/kylskåpet,
LCHF,
Mat med kött,
Råvarukoll
måndag 22 februari 2010
söndag 21 februari 2010
Mat med guldkant: gurkmeja och kanel
Liket lever! Min lilla serie om mat med guldkant - dvs mat som har en extra fin näringsförmån utöver dess goda smak och vackra yttre - börjar komma igång igen så sakteliga.
Det har nog inte undgått någon att många av de nya livsmedel som poppat upp i våra hälsokostbutiker de senaste åren är dyra som skam. Inget konstigt med ett högt kilopris ibland på livsmedel där man inte konsumerar så mycket åt gången. Ta vanligt butikssaffran t ex, det är ju otroligt dyrt, men vem som helst har ändå råd med det lilla kuvert som behövs för att göra maten gyllene och väldoftande. De livsmedel som kallas superfoods används dock oftast inte lika sparsamt som saffran, men är ju heller inte bulkmat direkt.
Så, även om priset per dos inte alltid blir så högt som det verkar när man handlar spirulina, vetegräs, gojibär, camu camu el dyl, så kan man dock fråga sig om det finns några super foods som är mer överkomliga i pris, något som är mer tillgängligt för den snittmässige konsumenten kanske. Och svaret är ja, gott nog så finns detta också! Jag kommer här berätta om två av dessa råvaror.
Först ut är gurkmeja. Du kan handla det i torkad form, som på bilden här. Många tycker att det antingen inte smakar något alls, alternativt att det smakar gammelt mög, medans färsk gurkmeja är destu ovanligare i genomsnittssvenskens kök - sorgligt nog, eftersom det smakar destu mer!
Guldkanten ligger just i den guldgula färgen: gurkmeja är otroligt antioxidant, och innehåller ett fetenyttigt ämne som heter curcumin/turmeric. Jag har läst mig till att det är cancerhämmande och dessutom tas upp bättre tillsammans med svartpeppar, så krydda på, i marinaden t ex - och varför inte drick det i form av ett kryddigt te?
Kanel är jag van att använda sedan jag var liten för den ljuvliga smakens skull. För ett tag sedan skrev N-Gruppen om kanelens hälsoeffekter och de är allt annat än få! I kinesisk medicin är kanel en prominent ingrediens, och ny forskning visar att det verkligen gör underverk i kroppen. Doseringen skall man vara lite försiktig med, då det kan överdoseras. Läser ibland på kostforum att när folk får nys om att det är blocksockersänkande och således bra för diabetiker eller för att motverka sötsug i största allmänhet, så pangar de i sig två-tre rågade matskedar om dagen, och det är inte så bra för koppen. I mindre doser är det dock otroligt gott i curryrätter, i efterrättssammanhang, eller varför inte testa mina kanelfrön som är fina snacks?
Fredrik Ölmqvist har förresten tidigare bloggat om andra superfoods som de allra flesta av oss har råd med, ta er en kik!
Tidigare artiklar i serien om mat med guldkant: Hampa, Bipollen , Spirulina och Rå kakao.
Det har nog inte undgått någon att många av de nya livsmedel som poppat upp i våra hälsokostbutiker de senaste åren är dyra som skam. Inget konstigt med ett högt kilopris ibland på livsmedel där man inte konsumerar så mycket åt gången. Ta vanligt butikssaffran t ex, det är ju otroligt dyrt, men vem som helst har ändå råd med det lilla kuvert som behövs för att göra maten gyllene och väldoftande. De livsmedel som kallas superfoods används dock oftast inte lika sparsamt som saffran, men är ju heller inte bulkmat direkt.
Så, även om priset per dos inte alltid blir så högt som det verkar när man handlar spirulina, vetegräs, gojibär, camu camu el dyl, så kan man dock fråga sig om det finns några super foods som är mer överkomliga i pris, något som är mer tillgängligt för den snittmässige konsumenten kanske. Och svaret är ja, gott nog så finns detta också! Jag kommer här berätta om två av dessa råvaror.
Först ut är gurkmeja. Du kan handla det i torkad form, som på bilden här. Många tycker att det antingen inte smakar något alls, alternativt att det smakar gammelt mög, medans färsk gurkmeja är destu ovanligare i genomsnittssvenskens kök - sorgligt nog, eftersom det smakar destu mer!
Guldkanten ligger just i den guldgula färgen: gurkmeja är otroligt antioxidant, och innehåller ett fetenyttigt ämne som heter curcumin/turmeric. Jag har läst mig till att det är cancerhämmande och dessutom tas upp bättre tillsammans med svartpeppar, så krydda på, i marinaden t ex - och varför inte drick det i form av ett kryddigt te?
Kanel är jag van att använda sedan jag var liten för den ljuvliga smakens skull. För ett tag sedan skrev N-Gruppen om kanelens hälsoeffekter och de är allt annat än få! I kinesisk medicin är kanel en prominent ingrediens, och ny forskning visar att det verkligen gör underverk i kroppen. Doseringen skall man vara lite försiktig med, då det kan överdoseras. Läser ibland på kostforum att när folk får nys om att det är blocksockersänkande och således bra för diabetiker eller för att motverka sötsug i största allmänhet, så pangar de i sig två-tre rågade matskedar om dagen, och det är inte så bra för koppen. I mindre doser är det dock otroligt gott i curryrätter, i efterrättssammanhang, eller varför inte testa mina kanelfrön som är fina snacks?
Fredrik Ölmqvist har förresten tidigare bloggat om andra superfoods som de allra flesta av oss har råd med, ta er en kik!
Tidigare artiklar i serien om mat med guldkant: Hampa, Bipollen , Spirulina och Rå kakao.
lördag 20 februari 2010
Lapsang Souchong
Efter lördagsyogan tog Theresa med mig på dumplingslunch. Jag hade min fina ljusa powerhoodie på mig. Ovan vid pinnar som jag är så slant en liten rackare ifrån mig, rätt ner i soyaskålen. Long story short, nu ligger en makalöst prickig hoodie i tvättmaskinen.
Måltiden i sig var fin mest på grund av sällskapet och den enorma hunger som flyttat in i min mage, maten i sig var rätt medioker när allt kom omkring. Det som var spännande dock var dock den tebutik som låg i anslutning till restaurangen.
Jag dricker mycket te om dagarna, och ibland är det som att jag inte ser skogen för alla träd. Jag har åtskilliga blandningar och smaksatta teer av alla de slag, men glömmer lätt basicdryckerna. Krulliga gunpowderblad t ex, hur ljuvligt är det inte? Vackra teblommor, högklassigt vitt te och riktigt svart no bullshit-te finner du främst på sådana här ställen. De vet vad de sysslar med, har stor kunskap om te som råvara och det är här man skall handla istället för att sätta sin tro till pulvret som finns i tepåsar tycker jag!
Idag insåg jag hur otroligt mycket jag saknar att dricka lapsang, det kinesiska svarta teet med rökt smak. Värmer mig verkligen en dag som denna, särskilt med lite honung och mjölk. Det smakar lite speciellt, men är värt ett försök. De som inte gillar det avskyr ofta smaken med besked, men om man gillar det som jag, så faller man handlöst! Någon gång skall jag gå till något av Stockholms riktigt välrenommerade tehus och testa lapsangens "urmoder", Zhengshan Xiaozhong, om man får tro Lisa på Taffel i alla fall.
Läs även andra bloggares åsikter om Lapsang, Ekologiskt, Tehus, Specialist, Värme, Snöstorm
Måltiden i sig var fin mest på grund av sällskapet och den enorma hunger som flyttat in i min mage, maten i sig var rätt medioker när allt kom omkring. Det som var spännande dock var dock den tebutik som låg i anslutning till restaurangen.
Jag dricker mycket te om dagarna, och ibland är det som att jag inte ser skogen för alla träd. Jag har åtskilliga blandningar och smaksatta teer av alla de slag, men glömmer lätt basicdryckerna. Krulliga gunpowderblad t ex, hur ljuvligt är det inte? Vackra teblommor, högklassigt vitt te och riktigt svart no bullshit-te finner du främst på sådana här ställen. De vet vad de sysslar med, har stor kunskap om te som råvara och det är här man skall handla istället för att sätta sin tro till pulvret som finns i tepåsar tycker jag!
Idag insåg jag hur otroligt mycket jag saknar att dricka lapsang, det kinesiska svarta teet med rökt smak. Värmer mig verkligen en dag som denna, särskilt med lite honung och mjölk. Det smakar lite speciellt, men är värt ett försök. De som inte gillar det avskyr ofta smaken med besked, men om man gillar det som jag, så faller man handlöst! Någon gång skall jag gå till något av Stockholms riktigt välrenommerade tehus och testa lapsangens "urmoder", Zhengshan Xiaozhong, om man får tro Lisa på Taffel i alla fall.
Läs även andra bloggares åsikter om Lapsang, Ekologiskt, Tehus, Specialist, Värme, Snöstorm
torsdag 18 februari 2010
Vad vill ni ha?
Jag är med Mac igen. Ack, ljuva liv bland fina prylar och manicker som lovar evig lycka. Ja, så låter det när de funkar, men en kraschad hårddisk kan vara verklighet på nolltid kan jag bara tala om. Den klappar till dig med knuten näve och tvingar dig att tänka om, värdera om. Igår konstaterade datadoktorn att min förra hårddisk är bortom all räddning. Jag fick en ny fin och således kurrar min snövita älskling igen (den har stått stilla ett par månader nu), och fick inse att receptanteckningar, bilder och lama utkast till drömkokboken är borta för alltid.
Jag får se det som en chans till ett nytt blad. Ta nya bilder nu när ljuset kommer till oss igen. Skaffa mig nya idéer att plita ned, och fånga nya bloggidéer framöver. Jag vänder mig till mina kära läsare och undrar vad ni vill se här egentligen? Vad vill ni läsa mer eller mindre om? Mer raw food? Fler artiklar om råvaror, lowcarb, superfoods, trix i köket kanske? Enklare recept, eller krångligare?
Tyck till i kommentarsfältet och i småundersökningarna här i högermarginalen. ♥
Jag får se det som en chans till ett nytt blad. Ta nya bilder nu när ljuset kommer till oss igen. Skaffa mig nya idéer att plita ned, och fånga nya bloggidéer framöver. Jag vänder mig till mina kära läsare och undrar vad ni vill se här egentligen? Vad vill ni läsa mer eller mindre om? Mer raw food? Fler artiklar om råvaror, lowcarb, superfoods, trix i köket kanske? Enklare recept, eller krångligare?
Tyck till i kommentarsfältet och i småundersökningarna här i högermarginalen. ♥
tisdag 16 februari 2010
En nypa av ditt och datt öppnar nya dörrar
Gå direkt till receptet.
Jag slukar matlagningsprogram på TV med något ohälsosamma mått. På en kväll kan det bli Masterchef, Nigella, Jamie Oliver och de tjocka tanterna på 8:an. Många idéer som föds vid varje program, och jag har börjat notera dem här och var på smålappar. Själva recepten tappar man ju längs vägen, när TV-kocken tagit en nypa av ditt och datt tusen och en gång i programmet så hänger man inte med som tittare, men det är inte heller det jag är ute efter. Det handlar om att få uppslag till nya ingångar till olika råvaror. Aha-upplevelser som öppnar nya dörrar för en själv i receptmakandet, och där är mat-TV en helt fantastisk vän att ta vid handen.
Härom månaden visade Jamie hur han lite smidigt grillade havskräftor med någon form av asiatiskt inspirerad kryddolja som han svängde ihop med chili, koriander och grejjer. Jag drog mig detta till minnes då senast när jag var i Götet och hittade på en egen variant utifrån vad som fanns hemma. (Nu skall jag ju inte inbilla er att jag bara råkade ha ett kilo havskräftor liggandes hemma bara sådär, nä, en sväng till fiskarebröderna blev det förståss...)
Ytterligare ett utlovat helgrecept kommer alltså här, om än en vecka för sent. Kryddolja
/ ett knippe dill / ett knippe persilja / ca 1 dl kallpressad rapsolja / en näve hackade hasselnötter / zest från en citron / salt&peppar /
Finhacka örterna, och blanda med olja, zest och krydda efter behag med salt och peppar. Grovhacka hasselnötterna.
Nu till kräftorna: lägg dem med "magen" uppåt, splitta med kniv på längden, och skär igenom men inte helt itu, för du vill att skalet vid "ryggen" skall sitta ihop. När du gjort snittet så viker du upp kräftan, häller över bra med kryddolja, strör över hasselnötter och gratinerar ett par minuter i ugnen, högt uppe på rätt hög värme. Typ 200 grader gör tricket. Pressa över citronsaft och njut som det är eller med lite gott bröd med smör och ost.
Läs även andra bloggares åsikter om Göteborg, Jamie Oliver, Tjocka tanter, Nigella, Matporr, Kräftor, Snabbmat de luxe
Jag slukar matlagningsprogram på TV med något ohälsosamma mått. På en kväll kan det bli Masterchef, Nigella, Jamie Oliver och de tjocka tanterna på 8:an. Många idéer som föds vid varje program, och jag har börjat notera dem här och var på smålappar. Själva recepten tappar man ju längs vägen, när TV-kocken tagit en nypa av ditt och datt tusen och en gång i programmet så hänger man inte med som tittare, men det är inte heller det jag är ute efter. Det handlar om att få uppslag till nya ingångar till olika råvaror. Aha-upplevelser som öppnar nya dörrar för en själv i receptmakandet, och där är mat-TV en helt fantastisk vän att ta vid handen.
Härom månaden visade Jamie hur han lite smidigt grillade havskräftor med någon form av asiatiskt inspirerad kryddolja som han svängde ihop med chili, koriander och grejjer. Jag drog mig detta till minnes då senast när jag var i Götet och hittade på en egen variant utifrån vad som fanns hemma. (Nu skall jag ju inte inbilla er att jag bara råkade ha ett kilo havskräftor liggandes hemma bara sådär, nä, en sväng till fiskarebröderna blev det förståss...)
Ytterligare ett utlovat helgrecept kommer alltså här, om än en vecka för sent. Kryddolja
/ ett knippe dill / ett knippe persilja / ca 1 dl kallpressad rapsolja / en näve hackade hasselnötter / zest från en citron / salt&peppar /
Finhacka örterna, och blanda med olja, zest och krydda efter behag med salt och peppar. Grovhacka hasselnötterna.
Nu till kräftorna: lägg dem med "magen" uppåt, splitta med kniv på längden, och skär igenom men inte helt itu, för du vill att skalet vid "ryggen" skall sitta ihop. När du gjort snittet så viker du upp kräftan, häller över bra med kryddolja, strör över hasselnötter och gratinerar ett par minuter i ugnen, högt uppe på rätt hög värme. Typ 200 grader gör tricket. Pressa över citronsaft och njut som det är eller med lite gott bröd med smör och ost.
Läs även andra bloggares åsikter om Göteborg, Jamie Oliver, Tjocka tanter, Nigella, Matporr, Kräftor, Snabbmat de luxe
måndag 15 februari 2010
Färgkick
Gå direkt till receptet.
Jag älskar att gå till vårt stora matvaruhus här där vi bor. Det är där jag hittar vitlöksstrån eller rosa passionsfrukt, och nu senast erbjöd de granatäpplen feta som handbollar och vackra morötter i gult och lila. Jag gjorde en soppa med små kex av sesamfrön, färsk vitlök, olivolja och parmesan. De blev inte tipptopp-bra, så jag filar lite på det receptet innan jag delger er, men soppar delar jag mer än gärna med mig av:
3 portioner
/ 1 knippe broccoli / 2 gula morötter / 2 vitlöksstån / 1 torkad shiitake / 0,5 purjolök / 3-4 dl vatten / 1 msk lantbuljongpulver / 1 puck kycklingfond / 0,5-1 tsk grön curry / 1 tsk honung / 3 msk créme fraiche / salt&peppar /
Koka upp vattnet, släng i den torkade svampen och buljong samt fond. Förväll grönsakerna så att de blir medelmjuka, förslagsvis morot i slantar först, sedan purjo, broccoli och vitlöksstrå i bitar eftersom koktiden ser så olika ut.
Mixa soppan, och häll tillbaka i kastrullen igen. Kräma till den med créme fraiche och krydda med honung, currypasta, lite salt och ev lite peppar. Ljuvligt i all sin enkelhet, och vackert att servera toppat med alfagroddar och hyvlad lila morot.Läs även andra bloggares åsikter om Soppa, I mixern, Mums, Vacker mat, Veggo, Ungdomens källa
Jag älskar att gå till vårt stora matvaruhus här där vi bor. Det är där jag hittar vitlöksstrån eller rosa passionsfrukt, och nu senast erbjöd de granatäpplen feta som handbollar och vackra morötter i gult och lila. Jag gjorde en soppa med små kex av sesamfrön, färsk vitlök, olivolja och parmesan. De blev inte tipptopp-bra, så jag filar lite på det receptet innan jag delger er, men soppar delar jag mer än gärna med mig av:
3 portioner
/ 1 knippe broccoli / 2 gula morötter / 2 vitlöksstån / 1 torkad shiitake / 0,5 purjolök / 3-4 dl vatten / 1 msk lantbuljongpulver / 1 puck kycklingfond / 0,5-1 tsk grön curry / 1 tsk honung / 3 msk créme fraiche / salt&peppar /
Koka upp vattnet, släng i den torkade svampen och buljong samt fond. Förväll grönsakerna så att de blir medelmjuka, förslagsvis morot i slantar först, sedan purjo, broccoli och vitlöksstrå i bitar eftersom koktiden ser så olika ut.
Mixa soppan, och häll tillbaka i kastrullen igen. Kräma till den med créme fraiche och krydda med honung, currypasta, lite salt och ev lite peppar. Ljuvligt i all sin enkelhet, och vackert att servera toppat med alfagroddar och hyvlad lila morot.Läs även andra bloggares åsikter om Soppa, I mixern, Mums, Vacker mat, Veggo, Ungdomens källa
söndag 14 februari 2010
Sunday, I'm in love
Gå direkt till receptet.
Inget säger jag älskar dig som ett lass pannkakor till frukost.Efter en lång promenad i snön skämde jag bort både mig och min äkta hälft med Annas American pancakes, vispad grädde med lite färsk vaniljstång, agavesirap, härliga hallon och syrlig passionsfrukt.
Nu fortsätter jag dagens kärlekstema med en kopp starkt kaffe och dubbelavsnitt av How I met your mother. Sänder en särskild skopa love till Kire och Vilda i Kivik som idag får lön för mödan och äntligen kan öppna sina drömmars raw food-fik i Österlen.Läs även andra bloggares åsikter om Valentine's Day, Alla hjärtans dag, Kärleken, Kiviks lilla råa, Pannkakor, Mjma
Inget säger jag älskar dig som ett lass pannkakor till frukost.Efter en lång promenad i snön skämde jag bort både mig och min äkta hälft med Annas American pancakes, vispad grädde med lite färsk vaniljstång, agavesirap, härliga hallon och syrlig passionsfrukt.
Nu fortsätter jag dagens kärlekstema med en kopp starkt kaffe och dubbelavsnitt av How I met your mother. Sänder en särskild skopa love till Kire och Vilda i Kivik som idag får lön för mödan och äntligen kan öppna sina drömmars raw food-fik i Österlen.Läs även andra bloggares åsikter om Valentine's Day, Alla hjärtans dag, Kärleken, Kiviks lilla råa, Pannkakor, Mjma
lördag 13 februari 2010
Tusen och ett bär
Gå direkt till receptet.Jag sitter hemma i en ledig helgsoffa, sällskap av vovven och en ny supersmoothie. När jag handlade igår så såg jag en helt massiv bärmix i frysdisken som jag behövde prova. Kände på mig att det var för mycket olika typer av smaker för att det skulle kunna bli bra, men fick på plytet efter att ha provat på. Helt klart en grym idé och jag mixade bären med endast lite juice. Kände att något fräsigt super food-pulver skulle bli för mycket. Kryddade med lite mynta och njöt!
/ Ca 125 g (en halv paket) fryst bärblandning: goji, havtorn, blåbär, björnbär, tranbär och röda vinbär / 2-3 kvistar färsk mynta / 2 dl färskpressad blodapelsinjuice /
(Jag blev dessutom mycket glatt överraskad av att känna hur goda gojibär kan vara. När de är färska smakar de syrligt och kryddigt, med hintar av kanel och stor fräschör. Mer sådant! Vågar jag hoppas på att hitta dem helt färska ute i butik såsmåningom?)
Läs även andra bloggares åsikter om Supermat, Smoothie, Svenska bär, Frysdisken, Fynd, Kan inte fatta att jag är ledig hela helgen
/ Ca 125 g (en halv paket) fryst bärblandning: goji, havtorn, blåbär, björnbär, tranbär och röda vinbär / 2-3 kvistar färsk mynta / 2 dl färskpressad blodapelsinjuice /
(Jag blev dessutom mycket glatt överraskad av att känna hur goda gojibär kan vara. När de är färska smakar de syrligt och kryddigt, med hintar av kanel och stor fräschör. Mer sådant! Vågar jag hoppas på att hitta dem helt färska ute i butik såsmåningom?)
Läs även andra bloggares åsikter om Supermat, Smoothie, Svenska bär, Frysdisken, Fynd, Kan inte fatta att jag är ledig hela helgen
Etiketter:
Dryck,
Frukt och bär,
Mellis,
Raw Food,
Super Foods,
Veggo
onsdag 10 februari 2010
Vardagsrå
Gå direkt till receptet.
Råkost lockar mig i omgångar, och just nu har jag en nyfiken period där jag tänker extra på att äta mycket färsk mat, bladgrönt, örter, groddar, nötter och torkad frukt. Det kommer aldrig bli en fullfjädrad råkostare av mig, det har jag inget intresse av och jag är inte heller särskilt övertygad om att det är något helhjärtat bra för kroppen. Tillagning som jag ser det är inte bara av ondo för maten, det möjliggör för oss att äta en viss typ av mat som inte är så nyttig rå, det dödar bakterier, och det värmer oss sådär gott när det är kallt ute.
Tillagningen av vegetabilier förstör dock mycket fina näringsämnen som jag gärna till ta tillvara. När bara en del av ens kost är rå så tycker jag inte heller att det är någon särskild utmaning, bara konceptet sallad kan ju varieras något enormt. Jag blir heller sällan trött på mina smoothies, och vill jag göra nåt kul så varför inte en gaspacho, pesto eller torkugnsexperiment som jag gjort innan med bovete , kryddfrön och rostad mandel.
Något som jag inte riktigt har förstått (och som mina råkostläsare gärna får berätta mer om) är sammanblandningen med veganism. det verkar vara självklart att en råkostare är vegan, men som jag ser det så är det två helt olika saker. Missförstå mig rätt, jag har full respekt för veganer (det är ju en väg jag själv valt under en period av mitt liv), men om tanken med råkost är att äta levande föda och inte döda matens näring och livskraft, så borde det ju vara okej med råa ägg, rå fisk (vilket ju är en rätt vanlig företeelse ändå) eller rått kött som i råbiff eller carpaccio? För mig som ser på det hela lite utifrån så ter det sig som en sammanblandning av två idéer eller kostideal, där man som råkostare kanske lockas av vegangrejjen för att det känns "cleant". Råkost borde inte implicera veganism, men det verkar se ut så i praktiken.
Nå, råkost i det lilla kan ju se ut såhär, en variant på Kiviks sjukhusmellis som Kire och Vilda skrev om häromdagen:
/ en halv avocado / 1 tsk citron- eller limesaft / 1-2 cm finskivad purjo / 3 cm finskivad blekselleri / 4-5 klyftade coctailtomater / 1 finriven klyfta vitlök / ett par nypor groddar / salt & peppar / paprikapulver /
Mosa avocadokött med vitlök, citronsaft och kryddor. Blanda i resten av grönsakerna och servera lite vackert i det urgröpta avocadoskalet. Hacka gärna i örter om du har hemma, som persilja, citronmeliss eller basilika, och kanske att du toppar med lite fina pinjenötter (akta dig för den härska sorten som ger dig pinjemun!)
Läs även andra bloggares åsikter om Kivik, Sjukhusmat, Råkost, Raw food, Frågetecken, Sammansmältning, Veganism, Mellanmål
Råkost lockar mig i omgångar, och just nu har jag en nyfiken period där jag tänker extra på att äta mycket färsk mat, bladgrönt, örter, groddar, nötter och torkad frukt. Det kommer aldrig bli en fullfjädrad råkostare av mig, det har jag inget intresse av och jag är inte heller särskilt övertygad om att det är något helhjärtat bra för kroppen. Tillagning som jag ser det är inte bara av ondo för maten, det möjliggör för oss att äta en viss typ av mat som inte är så nyttig rå, det dödar bakterier, och det värmer oss sådär gott när det är kallt ute.
Tillagningen av vegetabilier förstör dock mycket fina näringsämnen som jag gärna till ta tillvara. När bara en del av ens kost är rå så tycker jag inte heller att det är någon särskild utmaning, bara konceptet sallad kan ju varieras något enormt. Jag blir heller sällan trött på mina smoothies, och vill jag göra nåt kul så varför inte en gaspacho, pesto eller torkugnsexperiment som jag gjort innan med bovete , kryddfrön och rostad mandel.
Något som jag inte riktigt har förstått (och som mina råkostläsare gärna får berätta mer om) är sammanblandningen med veganism. det verkar vara självklart att en råkostare är vegan, men som jag ser det så är det två helt olika saker. Missförstå mig rätt, jag har full respekt för veganer (det är ju en väg jag själv valt under en period av mitt liv), men om tanken med råkost är att äta levande föda och inte döda matens näring och livskraft, så borde det ju vara okej med råa ägg, rå fisk (vilket ju är en rätt vanlig företeelse ändå) eller rått kött som i råbiff eller carpaccio? För mig som ser på det hela lite utifrån så ter det sig som en sammanblandning av två idéer eller kostideal, där man som råkostare kanske lockas av vegangrejjen för att det känns "cleant". Råkost borde inte implicera veganism, men det verkar se ut så i praktiken.
Nå, råkost i det lilla kan ju se ut såhär, en variant på Kiviks sjukhusmellis som Kire och Vilda skrev om häromdagen:
/ en halv avocado / 1 tsk citron- eller limesaft / 1-2 cm finskivad purjo / 3 cm finskivad blekselleri / 4-5 klyftade coctailtomater / 1 finriven klyfta vitlök / ett par nypor groddar / salt & peppar / paprikapulver /
Mosa avocadokött med vitlök, citronsaft och kryddor. Blanda i resten av grönsakerna och servera lite vackert i det urgröpta avocadoskalet. Hacka gärna i örter om du har hemma, som persilja, citronmeliss eller basilika, och kanske att du toppar med lite fina pinjenötter (akta dig för den härska sorten som ger dig pinjemun!)
Läs även andra bloggares åsikter om Kivik, Sjukhusmat, Råkost, Raw food, Frågetecken, Sammansmältning, Veganism, Mellanmål
tisdag 9 februari 2010
Dagens tips!
Precis som Frk Dill vill jag uppmana er alla att passa på att handla massor av blodapelsiner nu under februari och mars. Säsongen är kort, men underbar (i vanlig ordning). Jag köper färskpressad eller pressar själv om jag är i närheten av min magnifika hushållsassistent som har en citruspressinsats. Finriv nån centimeter med ingefära, bland i och njut!
(Både jag och Jessica har även tipsat alla superätare om detta på nya bloggen, du följer väl?)
Läs även andra bloggares åsikter om Färskpressat, Blodapelsin, Pimpad juice, Supermat, Säsongsvaror
(Både jag och Jessica har även tipsat alla superätare om detta på nya bloggen, du följer väl?)
Läs även andra bloggares åsikter om Färskpressat, Blodapelsin, Pimpad juice, Supermat, Säsongsvaror
måndag 8 februari 2010
Kinda' Texan
Gå direkt till receptet här och här.
Jag bara måste delge er mitt senaste vällustiga långkok. Högrev är en underbar råvara, köttet blir fantastiskt fint med enkla medel bara man ger det några timmar. Jag har tidigare kokat in det i sherry, eller fikon och pancetta. Denna gång var jag sugen på något riktigt robust, jag drömde om framtida resor till amerikanska steakhouses och insåg dessutom att jag aldrig ätit creamed corn. Jag kände ändå att det lockade och testade en egen variant utan egentlig koll på originalrecept.
Långkok
/ 1 stor bit högrev, ca 1,5 kg / smör / 1 rödlök / 2 dl rött vin / 1 solovitlök / 2 klattar fond / lite rotsaker i bitar efter behag / ett gäng persiljestjälkar om du har över hemma / 1-2 torkade shiitakesvampar i bitar / 1 burk tomatkross + lika mycket vatten /
Fräs köttet runtom i riktigt med smör, lägg i klyftad röd- och vitlök och låt fräsa med, likaså rotsakerna efter en stund. Häll över rödvin, och efter det tomatkross. Fyll tomatburken med vatten och häll över även det. Tillsätt fond, torkad svamp och örtstjälkar om du har sådant hemma. Svampen ger gott om umami till din brygd, och örterna ytterligare fyllighet. Låt bubbla lätt på svag medelvärme i ett par-tre timmar.
När köttet faller isär sådär fint så ta av från spisen, lägg över det i en tillfällig skål/gryta och börja med att ta tillvara på den fina såsen genom att sila den så att alla större bitar lök, örtstänger osv kan slängas. När den gyllene såsen är fixad kan du lägga tillbaka köttet. Jag personligen vill ha stenhård såskontroll och förvarar dock alltid såsen separat, det gör man ju som man vill, såklart.
Creamed corn
/ en påse fryst majs / en kruka persilja / 1 dl grädde / 2 dl gammeldags mjölk / 2 msk Worshestersås / 1 tsk lantbuljongpulver /
Lägg fryst eller tinad majs i en kastrull med grädden och mjölken. Värm varsamt och krydda med Worshestersås och buljong. Kör det hela i mixer. Häll tillbaka i kastrullen och låt bubbla lätt en kort stund, blanda i nyhackade örter och njut tillsammans med högrev, rödvinssåsen och knaperstekt bacon!Läs även andra bloggares åsikter om Texas, Sugen, Creamed corn, Hittepå, Tröstemat, Långkok, Kött
Jag bara måste delge er mitt senaste vällustiga långkok. Högrev är en underbar råvara, köttet blir fantastiskt fint med enkla medel bara man ger det några timmar. Jag har tidigare kokat in det i sherry, eller fikon och pancetta. Denna gång var jag sugen på något riktigt robust, jag drömde om framtida resor till amerikanska steakhouses och insåg dessutom att jag aldrig ätit creamed corn. Jag kände ändå att det lockade och testade en egen variant utan egentlig koll på originalrecept.
Långkok
/ 1 stor bit högrev, ca 1,5 kg / smör / 1 rödlök / 2 dl rött vin / 1 solovitlök / 2 klattar fond / lite rotsaker i bitar efter behag / ett gäng persiljestjälkar om du har över hemma / 1-2 torkade shiitakesvampar i bitar / 1 burk tomatkross + lika mycket vatten /
Fräs köttet runtom i riktigt med smör, lägg i klyftad röd- och vitlök och låt fräsa med, likaså rotsakerna efter en stund. Häll över rödvin, och efter det tomatkross. Fyll tomatburken med vatten och häll över även det. Tillsätt fond, torkad svamp och örtstjälkar om du har sådant hemma. Svampen ger gott om umami till din brygd, och örterna ytterligare fyllighet. Låt bubbla lätt på svag medelvärme i ett par-tre timmar.
När köttet faller isär sådär fint så ta av från spisen, lägg över det i en tillfällig skål/gryta och börja med att ta tillvara på den fina såsen genom att sila den så att alla större bitar lök, örtstänger osv kan slängas. När den gyllene såsen är fixad kan du lägga tillbaka köttet. Jag personligen vill ha stenhård såskontroll och förvarar dock alltid såsen separat, det gör man ju som man vill, såklart.
Creamed corn
/ en påse fryst majs / en kruka persilja / 1 dl grädde / 2 dl gammeldags mjölk / 2 msk Worshestersås / 1 tsk lantbuljongpulver /
Lägg fryst eller tinad majs i en kastrull med grädden och mjölken. Värm varsamt och krydda med Worshestersås och buljong. Kör det hela i mixer. Häll tillbaka i kastrullen och låt bubbla lätt en kort stund, blanda i nyhackade örter och njut tillsammans med högrev, rödvinssåsen och knaperstekt bacon!Läs även andra bloggares åsikter om Texas, Sugen, Creamed corn, Hittepå, Tröstemat, Långkok, Kött
söndag 7 februari 2010
Vi slog på stort, vi!
Gick ut igår, flott kreolmiddag på söder. Vi beställde in allt vi ville, och gick därifrån endast en femhundring fattigare. Underbart, så kan man ju leva. Vi firade försäljningen av vår lägenhet i Göteborg med mandelsmörsgratinerad hummer, chipotelglacad ungtupp och tusen tillbehör. Så skall en lördag spenderas!
Läs även andra bloggares åsikter om Chipotle, Det kreolska köket, Äktenskapets fröjder, Fira, Festmåltid, Ungtupp, Hummer, Söder, Göteborg
Läs även andra bloggares åsikter om Chipotle, Det kreolska köket, Äktenskapets fröjder, Fira, Festmåltid, Ungtupp, Hummer, Söder, Göteborg
lördag 6 februari 2010
Ta-da-sana
Jag har skrivit om Yogayama innan, min lilla lunchoas på Östermalm där jag käkar kreativ rawfood(inspirerad) mat någon gång i veckan sådär. Det är en otroligt god vana som jag klamrar mig fast vid, även om det är hektiskt och svårt att komma ifrån mitt på dan.
Idag var jag i en annan sits. Ledig lördag, som ett blankt blad, och öppet hus hela dagen på Yogayama. Jag mötte upp med min vän Theresa och inledde dagen med ett svettigt pass Hatha Yoga i ett rum med skönt förhöjd temperatur. När instruktören berättade för oss att vi skulle träna på att stå ordentligt, så undrade jag vad jag hade givit mig in på, men det visade sig att man enligt hans mening tränar på det bäst genom att stå i down dog-position med ena benet i vädret, i en halv evighet. Lätt skakiga rekreerade vi oss efteråt på restaurangavdelningen med en matig hummusmacka med råkost, smoothie på apelsin, blåbär och mynta och en liten aloevera/vetegrässhot.
Jag gillar tanken med ett sådant ställe, där mat och träning, kropp och själ är sammanlänkade. Yoga med fokus både på den andliga och den fysiska utvecklingen och utmaningen, och mat som matchar det utmärkt. Gott, nyttigt, eko och snällt mot kroppen.
Läs även andra bloggares åsikter om Yoga, Asanas, Mindfulness, Mums, Vegetariskt, Råkost, Lördagsgodis
Idag var jag i en annan sits. Ledig lördag, som ett blankt blad, och öppet hus hela dagen på Yogayama. Jag mötte upp med min vän Theresa och inledde dagen med ett svettigt pass Hatha Yoga i ett rum med skönt förhöjd temperatur. När instruktören berättade för oss att vi skulle träna på att stå ordentligt, så undrade jag vad jag hade givit mig in på, men det visade sig att man enligt hans mening tränar på det bäst genom att stå i down dog-position med ena benet i vädret, i en halv evighet. Lätt skakiga rekreerade vi oss efteråt på restaurangavdelningen med en matig hummusmacka med råkost, smoothie på apelsin, blåbär och mynta och en liten aloevera/vetegrässhot.
Jag gillar tanken med ett sådant ställe, där mat och träning, kropp och själ är sammanlänkade. Yoga med fokus både på den andliga och den fysiska utvecklingen och utmaningen, och mat som matchar det utmärkt. Gott, nyttigt, eko och snällt mot kroppen.
Läs även andra bloggares åsikter om Yoga, Asanas, Mindfulness, Mums, Vegetariskt, Råkost, Lördagsgodis
Etiketter:
Raw Food,
Träning/Motion,
Utemat/Restaurang,
Veggo
fredag 5 februari 2010
Minneslista: Destination Stockholm
För att hålla mig vaken och levande just nu så lever jag mycket på ett hopp om ett soligt liv efter genomförd flytt i trivsam lägenhet som är alldeles vår egna. Min målbild är den där jag står helt rosig i någon tjusig tantklänning (och kanske en coiffe, om jag får tummen ur och lyckas välja ut den jag allra helst vill ha... *askungensuckar*), parfymen uppblandad med matos och nysvett, redo att underhålla på bästa manér. Alla gäster kommer droppa in, och jag kommer bjuda på härlig plockmat. Små snittar med dadlar och camembert, Lisas svarta böndipp med choklad, Gittos morotspinnar och Nigellas Margarita-glass till exempel.
Innan detta är verklighet fullt ut så samlar jag på mig tips på sådant jag skall göra när jag är sådär installerad och uppackad, redo att göra mysiga saker på helgerna. Då när jag inte längre har över tre timmars resväg hem, eller måste planera för att hinna med tåg tillbaka, eller när man kan tänka lite mer långsiktigt och spara lagad mat till helgen, eller då när man återigen har en frys i sitt hem (vilket förhoppningsvis då också är större än 18 kvm). Då skall jag:
* Äta tårta till frukost här!
* Lyxa ofta med frukost på Bakverket.
* Ägna en hel kväll i Matsalen (och sannolikt bli fett fattig på kuppen)
* Skaffa mig en favoritbutik där jag bor
* Ta mig runt Hötorget med Matkaravanen
* Strosa runt i stans saluhallar för att hitta nya favoriter i min nya stad
* Gå någon av Lisas eller Martins kurser
* Handla ekologiskt kött regelbundet från Skebo
* Engagera mig mer i att grodda själv, long lost art i mitt kök
* Försöka lära mig jobba med surdegar
Snälla ni, hjälp mig att fylla på min lista, håll lågan tänd och grytan kokande! Vad får jag bara inte missa i mitt nya liv som Stockholmare?Läs även andra bloggares åsikter om Framtidstro, Stockholm, Flytt, Målbild, Planer, Drömmar, Måltider, Tips, Läsare
Innan detta är verklighet fullt ut så samlar jag på mig tips på sådant jag skall göra när jag är sådär installerad och uppackad, redo att göra mysiga saker på helgerna. Då när jag inte längre har över tre timmars resväg hem, eller måste planera för att hinna med tåg tillbaka, eller när man kan tänka lite mer långsiktigt och spara lagad mat till helgen, eller då när man återigen har en frys i sitt hem (vilket förhoppningsvis då också är större än 18 kvm). Då skall jag:
* Äta tårta till frukost här!
* Lyxa ofta med frukost på Bakverket.
* Ägna en hel kväll i Matsalen (och sannolikt bli fett fattig på kuppen)
* Skaffa mig en favoritbutik där jag bor
* Ta mig runt Hötorget med Matkaravanen
* Strosa runt i stans saluhallar för att hitta nya favoriter i min nya stad
* Gå någon av Lisas eller Martins kurser
* Handla ekologiskt kött regelbundet från Skebo
* Engagera mig mer i att grodda själv, long lost art i mitt kök
* Försöka lära mig jobba med surdegar
Snälla ni, hjälp mig att fylla på min lista, håll lågan tänd och grytan kokande! Vad får jag bara inte missa i mitt nya liv som Stockholmare?Läs även andra bloggares åsikter om Framtidstro, Stockholm, Flytt, Målbild, Planer, Drömmar, Måltider, Tips, Läsare
torsdag 4 februari 2010
På rätt sätt
Jag kan inte för mitt liv minnas på vilka bloggar jag läste detta om äggröra häromveckan, men jag får tacka ändå utan tillbörlig länk. TACK för att ni alla lär mig mer och mer hela tiden. De enklaste av trix kan höja nivån på vardagen. För någon som jag som äter mycket ägg till frukost, är det en blessing att äntligen ha lärt sig hur man skall laga äggröra på riktigt så att den inte skall bli sådär torr.Jag lovade ju att delge er "receptet" efter helgen, och här kommer det: hemligheten ligger i att separera äggvitor och gulor.
Jag brukar räkna två ägg per skalle om det också skall ätas bacon, lax, grönsaker, frukt osv till. Smält smör i pannan, rör runt lite i äggvitorna och lägg i röran i pannan, rör runt lite till medans de börjar stelna på svag medelvärme (om det nu finns något som heter det). Först när de nästan är klara skall gulorna i. När de börjar stelna har du en äggröra som är krämig, utan att äggvitorna är otillagade. Fantastiskt mumsigt!
(Edit: hur kunde jag glömma? Tipset kom ju från Kryddburken, som en läsare påpekade. Tack Stefan!)
Läs även andra bloggares åsikter om Äggröra, LCHF, Frukost, Trix, Vardagslyx, Separera
Jag brukar räkna två ägg per skalle om det också skall ätas bacon, lax, grönsaker, frukt osv till. Smält smör i pannan, rör runt lite i äggvitorna och lägg i röran i pannan, rör runt lite till medans de börjar stelna på svag medelvärme (om det nu finns något som heter det). Först när de nästan är klara skall gulorna i. När de börjar stelna har du en äggröra som är krämig, utan att äggvitorna är otillagade. Fantastiskt mumsigt!
(Edit: hur kunde jag glömma? Tipset kom ju från Kryddburken, som en läsare påpekade. Tack Stefan!)
Läs även andra bloggares åsikter om Äggröra, LCHF, Frukost, Trix, Vardagslyx, Separera
tisdag 2 februari 2010
En award damp ned
Jessica Claren gav mig en fin bloggaward i förra veckan (Creative Blogger), och nu kom dessutom en likadan från Lollis som bloggar på Allt för hälsan. Tydligen skickas awarder generellt till höger och vänster, och de allra flesta är av kedjebrevstyp och/eller med rätt fånigt innehåll, men denna var öppen och fin till sin karaktär, och jag är helt på humör. Den som fått awarden ska enligt instruktionen:
1. Kopiera awarden på sin blogg
2. Länka till personen som gett dig awarden
3. Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
4. Välja ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till
5. Länka till deras bloggar & kommentera hos dem att de har en Award att hämta!
Här kommer 7 saker du kanske inte visste om Mikkan:1. Jag är skolad klassisk cellist. Innan jag började jobba på advokatbyrå så turnérade jag i ett par år med min kära cello med artister som Jens Lekman och Sohpie Rimheden.
2. Jag curlar min lilla whippet Mir bortom vett och sans. Han var så otroligt efterlängtad, vi hade ett foto på honom vid sängen som vi sade godnatt till i flera veckor innan han fick flytta hem till oss, och numer skitar jag gärna ned kostymbyxorna genom att låta honom ta plats i knät när det skall åkas t-bana. Helt givet är också att knatten sover i sängen varje natt, under mattes täcke.
3. Jag var en riktig insnöad nörd på universitetet och trivdes allra bäst på Institutionen för Vetenskapsteori där vi kunde prata sådär postmodernt om huruvida nånting finns överhuvudtaget liiite för länge och ofta. Nu dammar böckerna i bokhyllan sedan ett par år i arbetslivet (där saker ju helt uppenbart "finns". Så var det med den saken).
4. San Francisco är min absoluta favoritstad på jorden. Lämnade hjärtat där efter två ljuvliga veckor i oktober 2008 och längtar tills den dagen vi återvänder.
5. Jag var under en lång period av mitt liv uppslukad av sumobrottning och satt jämt klistrad framför sändningar från japanska tävlingar tillsammans med min husband-to-be i studenthemmet Ostkupan.
6. En av mina favoritprylar är mitt rosa PSP (Playstation Portable). Jag hänger på låset när nya gulliga favoritspel kommer ut, som Patapon eller Loco Roco. Otroligt mysig veckopendlingsunderhållning, får tiden att bara susa förbi!
7. Jag är sämst på att baka bröd. Plågade familjen i unga år med hembakta Cranks-bullar som onda tungor döpte om till "Mikaelas diskus". Nyårslöftet är att ge det en ny chans, och julklappen till mig själv blev därför Martins surdegsbok.Bonusfakta: såhär helig kan jag se ut om jag bara anstänger mig en smula! (Fotograf: Elin Maigaard)
Jag skippar biten med att skicka vidare, men vill ta tillfället i akt att berätta för Kristin, Anna B, Jättegott-Frida och Jennifer Spratly att jag verkligen uppskattar deras kreativa texter och dito matlagning.
1. Kopiera awarden på sin blogg
2. Länka till personen som gett dig awarden
3. Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
4. Välja ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till
5. Länka till deras bloggar & kommentera hos dem att de har en Award att hämta!
Här kommer 7 saker du kanske inte visste om Mikkan:1. Jag är skolad klassisk cellist. Innan jag började jobba på advokatbyrå så turnérade jag i ett par år med min kära cello med artister som Jens Lekman och Sohpie Rimheden.
2. Jag curlar min lilla whippet Mir bortom vett och sans. Han var så otroligt efterlängtad, vi hade ett foto på honom vid sängen som vi sade godnatt till i flera veckor innan han fick flytta hem till oss, och numer skitar jag gärna ned kostymbyxorna genom att låta honom ta plats i knät när det skall åkas t-bana. Helt givet är också att knatten sover i sängen varje natt, under mattes täcke.
3. Jag var en riktig insnöad nörd på universitetet och trivdes allra bäst på Institutionen för Vetenskapsteori där vi kunde prata sådär postmodernt om huruvida nånting finns överhuvudtaget liiite för länge och ofta. Nu dammar böckerna i bokhyllan sedan ett par år i arbetslivet (där saker ju helt uppenbart "finns". Så var det med den saken).
4. San Francisco är min absoluta favoritstad på jorden. Lämnade hjärtat där efter två ljuvliga veckor i oktober 2008 och längtar tills den dagen vi återvänder.
5. Jag var under en lång period av mitt liv uppslukad av sumobrottning och satt jämt klistrad framför sändningar från japanska tävlingar tillsammans med min husband-to-be i studenthemmet Ostkupan.
6. En av mina favoritprylar är mitt rosa PSP (Playstation Portable). Jag hänger på låset när nya gulliga favoritspel kommer ut, som Patapon eller Loco Roco. Otroligt mysig veckopendlingsunderhållning, får tiden att bara susa förbi!
7. Jag är sämst på att baka bröd. Plågade familjen i unga år med hembakta Cranks-bullar som onda tungor döpte om till "Mikaelas diskus". Nyårslöftet är att ge det en ny chans, och julklappen till mig själv blev därför Martins surdegsbok.Bonusfakta: såhär helig kan jag se ut om jag bara anstänger mig en smula! (Fotograf: Elin Maigaard)
Jag skippar biten med att skicka vidare, men vill ta tillfället i akt att berätta för Kristin, Anna B, Jättegott-Frida och Jennifer Spratly att jag verkligen uppskattar deras kreativa texter och dito matlagning.
måndag 1 februari 2010
Testköket: Morabaye beh
Jag läste för ett tag sedan hos Sofia på Taffel om hennes kvittenkok, om den metamorfos som frukten genomgår under koktiden från vitt äppelkött till en lysande röd marmelad. Jag testade och såg att det var mycket, mycket gott. Särskilt till tjockyoghurt, eller på ostbrickan. Jag har haft den stora lyckan att få erfara allt detta och lite till, och även sett glädjen i vänners ögon när man tar med en burk i gåbortspresent.
Här är min version av Sofias vackra recept, som får fem tummar upp av mig. Jag reducerade dock sockermängden rätt rejält, tycker att det alltid är på tok för mycket socker, det går ifrån att förstärka smak till att alldeles ta över. Så, om du som jag lowcarbar så kan du förgylla helgfrukosten med denna marmelad med gott samvete!
ca 1 kg kvitten
3 dl vatten
200 g rårörsocker
3 msk färskpressad citronsaft
1 msk rivet skal från en ekocitron
½ tsk kardemummakärnor, hela
Skala kvitten och skär i klyftor. Kärna ur och skiva klyftorna tvärs över. Koka sedan upp kvitten och vatten i en kastrull, låt koka i 20 minuter.
Tillsätt socker, citronsaft, citronskal och kardemummakärnor. Lägg på locket och koka på låg värme i upp emot tre timmar. Rör om då och då, passa värmen så att du inte bränner vid botten. Häll sedan upp på rena burkar.
Fler artiklar om min testköksverksamhet finner du här, och tanken bakom det hela har jag skrivit om i seriens första inlägg.
Läs även andra bloggares åsikter om Kvitten, Metamorphosis, Taffel, Långkok
Här är min version av Sofias vackra recept, som får fem tummar upp av mig. Jag reducerade dock sockermängden rätt rejält, tycker att det alltid är på tok för mycket socker, det går ifrån att förstärka smak till att alldeles ta över. Så, om du som jag lowcarbar så kan du förgylla helgfrukosten med denna marmelad med gott samvete!
ca 1 kg kvitten
3 dl vatten
200 g rårörsocker
3 msk färskpressad citronsaft
1 msk rivet skal från en ekocitron
½ tsk kardemummakärnor, hela
Skala kvitten och skär i klyftor. Kärna ur och skiva klyftorna tvärs över. Koka sedan upp kvitten och vatten i en kastrull, låt koka i 20 minuter.
Tillsätt socker, citronsaft, citronskal och kardemummakärnor. Lägg på locket och koka på låg värme i upp emot tre timmar. Rör om då och då, passa värmen så att du inte bränner vid botten. Häll sedan upp på rena burkar.
Fler artiklar om min testköksverksamhet finner du här, och tanken bakom det hela har jag skrivit om i seriens första inlägg.
Läs även andra bloggares åsikter om Kvitten, Metamorphosis, Taffel, Långkok
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)