Tre tjejjer i köket skrev häromveckan om just detta när livet i verkligheten kommer emellan och bloggandet hamnar på efterkälken. En läsare hade frågat vad som händer och uttryckt missnöje över få inlägg. Jag är så otroligt tacksam över att ha världens bästa läsare som inte alls verkar se på mig på det sättet. Jag vill inte att någon skall se på mig som någon form av artikelfabrik med krav på prestation, utan att ni skall tycka att det är trevligt att komma hit, och finns inget nytt så kikar ni förbi några dagar senare. Och precis så verkar det också vara, tack för det!
Dessutom har jag haft den äran att bli nominerad till Anders Öhmans alternativa matbloggarpris, och det gjorde mig så ofantligt glad, gå gärna in där och stöd hans initiativ genom att rösta på er favorit, många bra i sällskapet! Till årets Stora Matbloggarpris annars så hade jag inte en suck. Många bloggare som jobbar i branschen, det kändes en uns som ett steg från det mer folkliga amatörbloggandet som vi såg förra året helt klart. vet inte vad jag tycker om det, de som är nominerade nu förtjänar det sannerligen allihop, samtidigt så blir det märkligt att ha varit nominerad förra året och nästa år när man blivit mycket grymmare på att fota, skriva, laga mat och allt det där så är man chanslös. Det är ett annat pris i år än förra året, kan konstateras. Vi "vanliga" bloggare kan dock nomineras från och med idag, enligt vad som står på Hej Mat!
Läs även andra bloggares åsikter om Stora Matbloggspriset, Amatör, Kista, Fynd, Dubbelarbetande