Note to self:

Jos på kålrot är allt annat än asgott. Tvi vale. (Appropå Taffel-Robins nyförvärv av josare. Han verkar gå bärsärk på ett ypperligt och föredömligt hämningslöst vis. Jag önskar alla josare därute stor lycka i utforskandet av nya josmarker, men detta är en fälla ni nu tack vare mig inte behöver gå i!)

Tips på goda joser enligt Mikkan: Morot med blekselleri och mango, Rödbeta med Fujiäpplen och Vitkål med apelsin och ingefära.

Läs även andra bloggares åsikter om Råsaftcentrifug, Äckligt, Beska, Tryne, Taffel, Mistral

Min morot - en filé!

Underskatta aldrig värdet av en målbild, en morot. En coach som jag fick träffa i jobbet en gång sa att man skulle föreställa sig hur det känns när man är över mållinjen; Hur doftar och smakar det, vad hör du för ljud, vad är känslan när du väl är där? Jag tycker att detta är otroligt effektivt, det ger en stark drivkraft framåt och stor njutning efteråt. Det är också ett bra sätt för att ta reda på om man kanske springer efter något som kanske inte är ens egna mål egentligen.

Hela veckan som gått har varit som ett enda lopp. Min målbild igår var en mysmiddag med mig själv och en stor bit oxfilé. Kändes nästan lite för meant to be när de hade stora fina bitar till extrapris just igår kväll på mitt ICA! Jag har inget "recept" i egentlig mening att dela med mig av till er, bara en uppmaning om att det enkla ibland är det flottaste!

/ 150-200 g oxfilé / 1 schalottenlök / 3-4 stora champinjoner / smör / 1 klick fond / 1,5 dl grädde / blandade grönsaker /

Fräs hackad svamp och schalottenlök i smör tills det fått fin färg. Lägg över på ett fat. Stek 2 fina bitar filé i ordentligt med smör i samma panna. Salta och peppra ordentligt. Stek inte för länge på varje sida, det skall vara rött och fint inuti tycker jag! Lägg upp bitarna snyggt på tallriken. Lägg svampblandningen i pannan, slå på grädde och en klick fond (vi hade oxfond med rödvin hemma, annars skulle jag slattat i lite vin också). Servera med en fräsch sallad, lätt dressad med kallpressad olivolja och pressad citron.Läs även andra bloggares åsikter om Överarbetad, Oxfilé, Fint ska det vara, Low carb, Fredag

Trådlöst från Pakistan

Ni vet den där vackra mangon jag köpte i Hagsätra? "Trådlös mango" hette den, och det var sannerligen en frukt som lydde minsta motståndets lag. Köttet var som smör, lent som en barnrumpa, och smaken något mildare än sedvanlig mango. Jag gjorde smoodi, såklart.

/ 2,5 dl naturell fullfet yoghurt / 0,5 mango / 0,5 dl hampafrön / 1 dl frysta röda vinbär / 1 rågad tsk nyponpulver / 1 tsk agavesirap / mald kanel /

Mixa härligheten i blender, kanel efter behag (kanel och nyponpulver gifter sig osedvanligt bra, alla ojämnheter slätas liksom ut). Njut till frukost, som mellanmål, eller ta med i plunta till jobbet. Det gör jag nästan jämt, och jag blir fan aldrig besviken på mig själv. Utan bra eftermiddagsmål är det lätt att paniklösningarna fulla med socker kryper fram, fullkomligt i onödan. Ta kontrollen, och ha det gött hela vägen är mitt tips för dagen.Läs även andra bloggares åsikter om Smoothie, Pakistan, Mango, Förortsmat, Fickplunta, Hampa

Den moderna grisen

Även jag har nu kommit loss vad gäller tillagning av trendiga grisbitar. Grissida och griskind är mat som kommit på stark front, jag hörde ingen tala om sådant för ett par år sedan i alla fall, nu lagas det på många finkrogar, och hemmakockarna kör hårt. Vad jag vet har min farmor alltid lagat sidfläsk och kallat det just så. Skulle jag kommit till henne och bett om bakad grissida hade hon nog varit oklar över vad jag syftade till.

Never the less, terminologin tilltalar mig. Det låter cleant och snyggt, och asgott. Rimmat sidfläsk är ordentligt fettinsprängt, det kan knappt bli fel. Efter inspiration från sköna Silver så införskaffade jag mig igår en rimmad grissida och körde loss. Resultatet? C'est magnifique! Kanske det enklaste man kan laga också, bara en sån sak.

/ 400 g rimmat sidfläsk / 3-4 rågade tsk chipotlepasta / 1 tsk honung / 1 msk olivolja /

Sätt ugnen på 125°C. Lägg sidfläsket med svålen nedåt i en ugnsform. Rör ihop chipotlepasta, honung och olja i en kopp. Bred ut drygt hälften av röran på köttets alla sidor. In i ugnen i 4-5 timmar, nedre delen av mitten. Stryk på resterande chipotleröra efter halva tiden.

Serveras med fördel tillsammans med blancherade haricot vertes och en syrlig och sval sås som kan matcha glazens hetta:

/ 3/4 burk creme fraiche / 1 ekocitron / salt&peppar /

Splitta citronen och stek med fruktköttssidan nedåt i en het panna tills den fått lite färg. Pressa ut den varma och brunade citronsaften direkt i såskärlet. Rör ut creme fraiche till önskad konsistens och smaka av med flingsalt och nymalen peppar.

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Trendmat, Griskind, Långlagat, Hetta, Svalka, Dödsgott

Knäppeti-knäpp

Matbloggare och dito nördar verkar ha en stor drivkraft gemensam: förutom att hitta nya smaker och knasiga råvaror så är viljan att göra själv stor. Vi kan själva, eller försöker i vart fall tills vi kan. När såg du senast en matbloggare som stoltserade med färdigköpt fiskgratäng, liksom?

För egen del känner jag att jag idag tagit detta ett steg längre. Jag köpte för ett litet tag sedan naturella Old Brown Sulawesi-bönor på ljuva Mauritz. De peppar alltid folk till att rosta själva, såsom de gör. Vanlig elektrisk ugn som alla har hemma funkar alldeles utmärkt. Så, om du också gillar att fylla hela hemmet med doft av hemma, mormor, gammeldags, av fika och värme (och om du gillar att samtliga brandlarm fyrar av ett glädjetjut) - ja då är hemmarostning något för dig också!

Metoden är busenkel. Sätt ugnen på 225°C. Sprid ut en hoper bönor på en plåt. Låt rostningen börja. När det börjar knäppa i bönorna (efter 6-10 minuter ungefär) så börja bevaka dem. De är då typ mellanrostade och därefter går det snabbt. Jag satt och tittade tills de hade fått den färg som jag önskade. Jag gillar mörkrostat men var rädd att det skulle slå över och bli för hårt i smaken. Jag tror jag prickade in läge att plocka ut plåten rätt bra. Smaken på koppen jag bryggde efter att bönorna svalnat på en stor plåt var super, rund och mild mörkrost. Nästa gång blandar jag in 25% etiopisk mokka, såsom Mauritzfolket själva gör - ett framgångsrecept!Läs även andra bloggares åsikter om Kaffe, Göteborg, Mauritz, Nörderi, Doft, Brandlarm, Koffein

Hemligt och polskt

Gå direkt till receptet.

Jag har helt förlorat mig i Den hemliga historien av Donna Tartt (och är uppenbarligen verkligen en av de sista att göra så, då Johanna på Bokhora trodde att hon var sist november 2009...). Jag välsignar att den är så tjock; jag vet att den kommer vara med mig ett par dagar till i alla fall. Jag förbannar att inte kunna stanna hemma en sådan här underbart mörk och regnig dag; tänk lyckan, att få krypa upp i soffan med ett par tända ljus och bara läsa läsa läsa. Jag blir disträ om dagarna när boken ligger och ropar i handväskan modell tant som ligger här brevid. Kanske är det bra för karaktären, att tränas så i avhållsamhet.

Nåväl, detta är inte en bokblogg, men kanske en polsk korvblogg? Vid mitt besök bland verklighetens folk (eller, hur var det nu igen?) så besökte jag en polsk matvarubutik med liten söt cafédel. I den manuella charken köpte jag en stor delikatessbratwurst på nästan ett halvkilo av mannen med mustasch. Jag förvällde också blasten från mitt rödbetsknippe och igår kväll gjorde jag den godaste grytan på mycket, mycket länge.
/ 300g rökig bratwurst med hög kötthalt / blasten från 1 knippe rödbetor, förvälld / 1 knippe gul lök (4-5 st) / 0,5 ask champinjoner / smör / 1 msk tomatpuré / 2-3 msk grovkornig senap / 1 burk creme fraiche / 1 dl vatten / salt&peppar /

Fräs klyftad svamp och lök i ringar i rikligt med smör i en stor panna. Tillsätt korven i slantar/halvmånar och tomatpuré. När allt har fått färg lägger du i den hackade och förvällda blasten, klickar i senap (jag själv använder alltid en grovkornig stark och söt) och låter bubbla tillsammans med creme fraiche och en slatt vatten. Smaka av med salt och nymald peppar och servera med krispiga färska grönsaker.

Läs även andra bloggares åsikter om Polen, Eurodisco, Donna Tartt, Bokhora, Eskapism

Hot hot hot!

Gå direkt till receptet.

Harissavarning utfärdas, ta det varligt! I söndags eftermiddag och kväll rullade en stor majskyckling i min ugn. Eller, det gjorde den i min fantasi i alla fall; i min dröm har jag en gigantisk ugn med både stenhäll och rullspett för slowroasting. I den kalla verkligheten låg den lilla helt stilla hela tiden. Men, långlagning med Egyptiska kryddblandningar blev det i alla fall, efter att ha sett ett avsnitt av Jamie's USA pyrde inspirationen här hemma och resultatet blev sjukt bra!

4 portioner:
/ 1 majskyckling, 1,2-1,4 kg / 1 burk harissa / 0,5 kruka färsk timjan / 0,75 dl sesamfrön / 1 msk hel spiskummin / 2-4 msk olivolja / 1 msk flingsalt / 1,5-2 citroner / 5-6 klyftor vitlök /

Sätt ugnen på 125°C.

Mixa spiskummin, timjan, flingsalt och sesamfrön. Tillsätt en burk harissa, lite olja och 1 klyfta pressad vitlök.

Lägg kycklingen i en ugnsfast form och gnid in den med harissablandningen. Stoppa in halverade ekocitroner och resterande vitlöksklyftor i dess innanmäte. Låt fågeln tillagas långsamt, 6-7 timmar i nedre delen av ugnen. Strila ytterligare olivolja över ett par gånger under tillagningen.

Jag serverade med en klick turkisk yoghurt och nygroddade puylinser. Perfekt med en syrlig sås och friska och krispiga grönsaker till stark mat. Några söta granatäpplekärnor tog därtill serveringen från bra till perfekt! Nu resten av veckan så har kycklingen hamnat på mackor, i sallad, och igår i en panna tillsammans med fräst lök och svamp. Tips! Skrovet och benen sparar jag till fondkok, fryser in och plockar fram en rainy day.

Läs även andra bloggares åsikter om Fonder, Harissa, Evigheter, Husmoderligheter

Meatless Monday

Gå direkt till receptet.

Jag har aldrig tänt till på idén med Meatless Monday. Inte för att det är dåligt alls, intentionerna med konceptet är fina och bra. Bra om folk äter mer vegetarisk mat än kött och en dag i veckan är (sorgligt nog) ett steg i rätt riktning för vissa människor. Jag själv som dock varit både vegetarian och vegan har inte det där behovet av att "se till" att jag äter mer vegetariskt. För mig är det en av de största delarna av min egen kostcirkel, vegetabilier är basen för allt.

När jag tänker lunch eller middag så tänker jag inte automatiskt på vilken typ av fisk/kött/fågel jag skall ta mig an och vad jag skall skapa runtikring. Lika ofta tänker jag kring vegetariska råvaror, kanske adderar kött i sista stund som ett komplement. Jag behöver inte tänka på det en särskild dag i veckan, det är alltid med på likvärdiga villkor och det är väl kanske nästa steg i Meatless Monday-tänket, att de vegetariska rätterna inte är undantag på ständig avbytarbänk, utan helt likvärdigt fulla måltider som alla de som bygger på animaliska ingredienser.

Jag kickar detta till trots igång veckan med en knallig pesto som serveras till allehanda sallader (som den igår t ex), till omelett, på surdegsmackan med en krallig ost - vad helst du önskar!

/ 1 knippe bladpersilja / 2 vitlöksklyftor / 1 näve naturella valnötter / 1 näve naturella pistagenötter / 1 tsk hel spiskummin / 1-2 dl kallpressad oliv- och rapsolja / limesaft / flingsalt /

Mixa bladpersilja* med nötter, vitlök och stött spiskummin. Tillsätt olja i en fin stril under mixningen tills dess att du fått en trevlig pestokonsistens. Krydda med en ordentlig nypa flingsalt och en skvätt pressad lime (eller citron). Smaka av så att det blir bra balans mellan salt och syra.

* Tips! Ta av stjälkarna och lägg i frysen. Sen när du kokar fond någon gång kommer de väl till pass!

Tips på ytterligare gyllene pestovarianter: Heta favoritpeston, Pesto på grönkål och mandel i juletid samt Klassisk basilikapesto.

Läs även andra bloggares åsikter om Pesto, Hemma, Mixer, Meatless Monday, Krallig, Ögon känsliga för grönt

Röd sommardröm och salladshuvud

Gå direkt till recepten här och här.

Igår tog jag mig hem med alla varor omedelbart. Magen var ungefär som Munchs "Skriet", så jag jobbade snabbt. Stödmackor is no more här hemma, det finns nästan aldrig något bröd till vardags, men här finns alltid en råsaftcentrifug.

/ 4 späda morötter / 1 dl frysta hallon / 3 färska aprikoser / 5-6 korn kardemumma /

Jag josade morötterna ur mitt nya knippe, och mixade sedan josen med en näve frysta hallon och mogna aprikoser. Kryddade med några korn nystött kardemumma. Otroligt enkelt och sagolikt gott. Rör i lite gräddmjölk om du vill, det blev som en vacker kräm med noll koktid. Att hallon och persikor är en bra kombo är ju etablerat, men aprikoser smakar ju lite udda ändå och det var definitivt en risk att slänga in morotsjos i leken. Ingen deltagare eller köksapparat blev skadad eller dödad under försöket.

Själva maten som jag sedan hann att maka utan att dö svältdöden på kuppen blev en ljuvlig sallad av allt fint Hagsätra hade att erbjuda:

/ 2 strimlade turkiska paprikor / 0,5 strimlad schalottenlök / 1 tärnad avocado / 1 näve stora blåbär / 0,5 fetaost / citronsaft / olivolja / nymalen svartpeppar / en stor klick hemlagad knallig pesto /

Montera i lager sådär blandat och skönt som i alla fall jag gillar. Ett trick är att tärna avocadon direkt i skalet: skär med en matkniv på längden, sedan på andra hållet, så kan du bara skyffla ut kuberna sedan. Ringla lite olja och citronsaft över och mal över lite peppar. Osten var som en mild och krämig feta, snudd på färskost. Helt underbar! Jag har stött på liknande ostar tidigare (då enbart i butiker som den här) och de är perfekta i sallader, smälter på tungan. Önskar jag kunde sända er alla ett smakprov, den kan nog flirta sig in hos även de mest kräsna smaklökar!

Pestoreceptet kommer imorgon, det är värt ett eget inlägg, så sabla bra som det blev!Läs även andra bloggares åsikter om Raw food, Peach Melba, Stödkräm, Utflykt

Förortens fröjder

Jag är ingen mitt-i-smeten-tjej. När vi letade bostad här i stan så var vi nära att slå till på en sekelskiftesvåning i Aspudden. Jag vet inte vad som hände då egentligen, vi drogs in i den blida stuckatursnurren och den aggressiva priskarusellen. Hoppade av i sista stund och letade oss längre från stadskärnan (inser att Aspudden knappast är city, men Vasastan fanns inte ens på vår karta). I Enskede är det grönt och lummigt, och det är nära till den typen av förort som SD föraktar. Där bor människor som inte bara heter Karl och Johan. De har mage att ha "andra" kläder på sig och äta "annan" mat.I Göteborg bodde jag likadant, hade baklavabagerier nära videobutiken, dadelsirap och harissa i vårt lokala ICA och jag var sjukt nöjd med det. Någon kom inte på vår inflyttningsfest där för att det inte var ett helvitt område (lite läst mellan raderna, men man behövde inte ha 240p i argumentationsanalys för att fatta den saken), och jag var förbluffad.

Väl här i Stureby har vi nära till Högdalen och Hagsätra som bjuder på fantastisk discobowling, grönska och återigen: de dignande överdådiga grönsaksbutikerna. Priserna är helt osannolika, utbudet kul och enormt. Vi hoppade på hojjarna idag och köpte på oss allt gott livet har att erbjuda. Mja, kanske inte champagne, bourbonvanilj och färska räkor från västkusten, men förutom det så.Jag kom hem med perfekta avocados och aprikoser, späda morötter och rödbetor i knippe, färska blåbär, rosenvatten, okra, turkiska paprikor, bladpersilja, pistagenötter, färsk feta, oliver, trådlös och ätmogen mango från Pakistan och hela kryddor. En fantastisk lyx att ha detta så nära, en otrolig inspiration. Allt vackert jag kommer göra med det här kommer följa, stay tuned.

Läs även andra bloggares åsikter om Spänning, Cykeltur, Världen, Okra, Dadlar, Mellanöstern, Antirasism för fan, gubbdjävel

Rabarber i vardagen

Gå direkt till receptet.Low carb eller inte, rabarberkräm är en obligatorisk försommardessert. Så är det bara, så har det och kommer alltid att vara. Jag sockrar kanske lite mindre än andra, och håller igen på mjöl, men utan stärkelse så blir det inget vettigt av det hela heller, då kan man lika gärna låta bli. Här har jag lagt till friska smaker av citrus och dessertvin.

4 portioner:
/ 3-5 stänglar rabarber / 1 hel vaniljstång / skalet från en ekocitron / 1 dl dessertvin / 2 msk agavesirap / 1 msk råsocker / 1 msk potatismjöl / vatten /

Skär rabarber i lagom bitar, ca 2 cm. Lägg i en kastrull och fyll på med vatten så att det täcker rabarbern typ till hälften. Låt börja bubbla så smått på medelvärme, tillsätt en bra slurk trevligt dessertvin och en uppsnittad vaniljstång. Skala av citronens zest med potatisskalare och låt även detta koka med. Söta med råsocker och eller honung/agave efter behag, jag tillsatte en msk i taget och smakade av kontinuerligt. Toppred med potatismjöl och servera avsvalnat eller kylskåpskallt med tjock ovispad grädde.

Vilket är ditt bästa recept?

Läs även andra bloggares åsikter om Försommar, Rabarber, Kräm, Efterrätt, Dessert, Lättlagat

Blommor och bin

Gå direkt till receptet.Dagens följeslagare både i frukostmagen och i fickpluntan är blåbär, nypon och bipollen. Små energipaket som smakar urfint tillsammans.

2 stora glas:
/ ca 1,5 dl frysta ekoblåbär / 1 rågad tsk nyponskalspulver / 1 rågad tsk bipollen / 1 krm naturligt ekovaniljpulver / 1 msk nötsmör av något slag, i detta fall regnskogssmör / 3 dl fullfet naturell yoghurt / 0,5 dl fullfet grädde / 1 tsk agave eller honung /

Mixa och känn att du är starkast i världen. Studsa upp för alla trappor när (läs: eftersom) samtliga rulltrappor står stilla, cykla till stan, briljera på jobbet, må asbra!

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Potens, Bipollen, Blåbär, Nypon, Superfood på svenska

Minnen från huset och från sommaren

Jag fortsätter yra om sommar, utomhusmat, ljuva fester med rosé. Det känns som att världen är mitt ostron. I vardagen smyger sig barndomens sommardagar på, jag gör många vackra sallader, och jag minns med skräckblandad förtjusning hur min mamma en gång började odla squash hemma i landet. Det var en skörd som aldrig upphörde, kan jag bara berätta. Oh my god, vi åt squash tills dess att det växte små gröna knortar ur öronen. Vi rev ned i kakor, i bröd, gjorde ratatouille till förbannelse, trugade ned bitar i pyttipannan och vi fyllde dem med allehanda röror och gratinerade i ugn. Nu har åren gått och jag börjar bli mottaglig för allt det där igen. Det är riktigt gott faktiskt, jag hittade en stor bullig zuccini som jag fyllde och njöt enligt nedan. (om du inte hittar nån stor så ta två mindre istället)

2 portioner:
/ 500g färs / 2 gula knipplökar / 2 dl blandad svamp / 1 msk fond / en slatt rödvin / 0,5-1 burk tomater / smör / vatten / 1-2 zuccini / 1 dl riven stark ost / salt&peppar / 50-100 g gorgonzola-mascarpone-mix /

Fräs hackad lök och svamp i bitar (jag hade både skogschampinjoner, ostronskivling och shiitake hemma!) i smör. Tillade färsen när allt blivit mjukt och fint, kryddade med lite fond och rödvinsresten, tillsatte tomatkross*, lite extra vatten och smakade av med salt och peppar. Såsen blir riktigt god om den går bubbla en bra stund på rätt låg värme.

Under tiden sätter du ugnen på 200 grader, splittar zuccinin och gröper ut innanmätet (spara det till en gryta eller soppa!). Bred en krämig ädelost i botten, jag hade den där ljuvliga varianten hemma där gorgonzola är varvad med mascarpone. Lägg i rikligt med färssås, strö lite riven ost över, dra några varv med pepparkvarnen och gratinera i ca 15 minuter, tills dess att "bakelserna" fått fin färg. Servera med en krispig grönsallad, gärna frisé, med avocadon och småtomater.

* Jag använder helst hela konserverade tomater som jag klipper sönder direkt i burken.

Läs även andra bloggares åsikter om Barndomen, Vi i villa, Squash, Odla, Zuccini, LCHF

Friluftsmat

Häromkvällen när jag rastade Mir så gick jag förbi granarna här i närheten, såg de små söta skotten och tog mig en liten smak. Jag tänkte att det var okej, och återupptäckte hur himla goda de där första granskotten är! Syrliga och fyllda med en säregen smak som inte påminner om något, egentligen. En sval sallad skulle passa riktigt bra till, tänkte jag. Till lunch idag ett par halstrade pilgrimsmusslor och:

/ en kvarts gurka / en kvarts ljus melon / 1 grön spansk peppar / 0,5 dl granskott / zest från en halv citron / 2 msk kallpressad olivolja / en skvätt citronsaft /

Tärna gurka och melon. Ta bort fröna från chilin, finhacka och blanda med gurkan och melonen. Ringla olivolja över det hela, skvätt citrussaft över och toppa med citronzest och granskott. Riktigt enkelt, ganska udda och otroligt gott i värmen.

Ikväll får jag äntligen se Mias föreställning på Södra Teatern, jag har längtat i månader.

Läs även andra bloggares åsikter om Granskott, Primö, Försommar, Mia Skäringer, Tabita, Visdomar

Långsamhetens lov

Idag är en dagen efter. Dagen efter vårfest på Astoria i vacker vintageklänning och ett litet coiffe-diadem från min nya favoritaffär. Mode Rosa i Gamla Stan är mitt livs stora fresterska. Dagen efter makalös trerätters av årets kock 2005, Stefan Eriksson. Norsk matjes på färskpotatis med örter och skirat smör till förrätt. Långlagad kalvstek (vi snackar tjälknulstillagning över natt) med parmesandressad färskpotatis och bakade italienska grönsaker. Nyslungad kardemummaglass med rabarberkompott till efterrätt. Varmkorv med bröd och alla tänkbara tillbehör till natten, efter all dans. Grädden på ett flott mos.

Och, så långt vore väl allt väl, men nu serverades också en öl och ett par OP till förrätten, ett sagolikt okralligt rödvin till kalven och ett puttrigt muscatvin till efterrätten. Syrlig fördrink, och mojitos åt folket när vi intagit dansgolvet! Vilken kväll - och vilken morgon att vakna till sedan. Jag tar det varligt, och passar på att utveckla mina skills i mindfullness.Min hund Mir är en läromästare i denna ädla konst. I ett hundliv plockas ingen smutsig tvätt på väg till sömnen, här torkas inga fläckiga duschväggar av samtidigt som man stresskissar, inga jobbsamtal tas samtidigt som man försöker sno ihop middag. Man tar det glest, man helgar sömnen och man gör en sak i taget.

Mindfullness i matlagningen kan innebära att man skalar skållad eller uppblött mandel lugnt och stilla, en i sänder. Känner mandelns form mot fingrarna, ser omsorgsfullt till att de inte går sönder, att allt skal försvinner. Tusen gånger bättre än mitt vanliga sätt: klämma en näve i taget lite halvdant, lätt stress över att det inte går så snabbt som jag tänkt. Jag som brukar fnysa lite drygt åt allt som luktar new age känner att detta potentiellt kan vara nåt att ha ändå.

Läs även andra bloggares åsikter om Coctail, Blykepa, Balluns, Årets kock, Långsam

Lagom är bäst

Jag har nu tagit min egen Hötorgshallsoskuld. Själv är bäste dräng.

Det kan ju te sig absurt att jag inte varit där innan, men va fan, de stänger ju typ när man slutar jobba. Det har blivit lite av värsta grejjen för mig, föresatsen kan finnas dagligen att komma dit. När jag kommit dit, det är då magin skall träda in, jag skall verkligen få uppleva något, inspirationen skall flöda. Och så vidare. Så idag gick jag förbi som av en slump, slank in utan att tänka efter, och hade precis lagom trevligt. Det var ingen fullkomligt gudomlig upplevelse, det var inte det mecka folk blåst upp det till, men det var trevligt nog och jag föredrar nästan det!

Rökt fjällröding till pangpris, dyra fin-grönsaker, rabarber och dadlar kom med mig hem. Vi umgicks alla ett kort tag i köket, resultatet blev bland annat en otroligt trevlig fiskröra som fick mig att längta till midsommar.

2 portioner:
/ 1 liten rökt röding / 3 dl gräddfil / 1 msk majonnäs / 1 liten gul knipplök / 1 dm gurka / 1-2 cm pepparrot / 1 liten knippe dill / 3 ägg / 10 småtomater / 1 liten rödbeta / nymald peppar /

Blanda gräddfil och majonnäs. Riv i färsk pepparrot efter behag, klipp i dill, tillsätt finhackad lök samt gurka och rädisor i tärningar. Bena ur fisken och dela ned i lagom stora munsbitar i den kalla såsen. Servera med krämiga kokta ägg, söta tomater (romantica!) och finskivad rå rödbeta - och mal lite peppar över det hela.Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Fjällen, Förväntningar höga som berg, Hötorgshallarna

Den där salladen

I miso-inlägget häromdagen utlovade jag receptet på den sallad som serverades till miso-biffen. Det är verkligen framförallt en dressing värd ett eget inlägg, jag kommer göra den ofta framöver. Ett mästerverk, om jag får säga det själv.Dressing:
/ 2 msk kallpressad rapsolja / 2 msk sesamolja / 2 msk mirin / 1 msk shoyu-soya / en nypa chiliflingor / saften från 0,5 lime /

Rör samman hastigt så att väskorna går ihop fint. Jag brukar alltid tillsätta vingäger/syra och soya till oljan under omrörning. Chiliflingor efter behag, verkligen, jag är en mes i dessa sammanhang. Alltid.

Sallad:
/ 2-3 endiver i bitar / en halv kruka romansallad / 3 strimlade salladslökar / 1 stjälk finskivad blekselleri / 7-10 klyftade coctailtomater / 1 delat stånd broccoli / 1 knippe klippt gräslök /

Woka broccoli några minuter i en torr panna. Montera resten av grönsakerna, lägg broccolin överast, häll över den ljuvliga dressingen och toppa med finklippt gräslök.

Jag gör verkligen inte sallad som Gitto. Är hennes motsats kan man nästan säga. Helst bygger jag salladen i lager lite slarvigt på ett stort fat. Alla grönsaker skall synas och få luft, men du skall som salladsätare inte kunna komma undan allt gott. Som jag ser det är blekselleri t ex inte asgott att äta som det är, men tillsammans med späda blad med lätt metallsmak, söta tomater och salt feta så blir det himmelskt. Detta är min ständiga princip, I stand by it.Läs även andra bloggares åsikter om Dressing, Japan, Salladskultur, Hur skulle det se ut om vi alla tänkte lika?

Regnskogssmoodi

Regnet trummar mot rutan, och jag tycker faktiskt att det är helt okej. Dagens smoodie går i linje med dagens känsla av svalka och lugn.

I mixern:
/ 1 liten ekobanan / en näve fryst mango / 1 msk regnskogssmör* / 0,5 tsk ekologiskt vaniljpulver / 1 msk hampafrön / 2 dl mandelmjölk /

* Eko-raw-nötsmör på macadamia och paranötter, besök Goodstore för guds skull!

Läs även andra bloggares åsikter om Regnskogen, Goodstore, Raw food, Grådask, Regn

Tillfredställ med miso

Efter ett besök på Goodstore här i Stockholm så har jag numer ett riktigt flott sortiment av ekologiskt producerade japanska smakförhöjare i skafferiet, såsom mörk miso, lagrad mirin och rostad sesamfröolja här hemma. Det är oklart varför jag inte fått tummen ur tidigare, jag som älskar japansk mat. Förutom sashimi och yakiniku-luncherna som ofta förekommer under arbetsveckor så har bland de bästa matupplevelserna någonsin i mitt liv gått av stapeln vid Hasseluddens Teppanyakibord. Jag läser därtill den fina bloggen Japan till bords regelbundet, så inspirationen är det egentligen inget fel på.Nya råvaror i köket är otroligt kittlande, det gör mig också lite klädsamt nervös. Jag får ofta inte tillfälle att testa det jag handlat direkt, och då sitter de där i skafferiet på samma vis som pengar bränner i fickan. Jag dagdrömmer om vad jag skall hitta på, hur jag tror att de kommer smaka, googlar på dess egenskaper och smakkamrater (taffel är i det avseendet en extra kär vän). Så även i detta fall.

Nu i helgen kom de veckogamla ingredienserna till användning. Champions League-finalen ställde krav på att snabbt mata en större mängd munnar som samlats framför TV:n. Jag rörde ihop en glaze/marinadgucka som penslades på bitar av rostbiff. Enkelt när man väl hade grejjerna hemma, nu befinner jag mig äntligen i miso-land.

Misoglaze till kött eller fisk, 4-5 portioner:
/ 3 msk mörk misopasta / 1 msk mirin / 1 msk sesamolja / 1 msk kallpressad rapsolja / 1 msk vatten / salt&peppar / smör /

Rör ihop miso, mirin, olja och vatten till en kräm. Pensla på köttet/fisken på båda sidor och låt dra någon halvtimme. Stek i smör på hög värme, salta och peppra på båda sidor. Servera t ex med en matig sallad. Salladen till just denna fotbollsanrättning var en halvvarm borccolisallad såpass god att den kommer föräras ett eget inlägg.

Läs även andra bloggares åsikter om Mirin, Miso, Japan, Köks-sprallig, Champions league, Vänner

En gyllene morgon

Gå direkt till receptet.

Har fortfarande gäster hemma och försöker stajla lite extra till frukost. Jag gör smoodis på blandade superbär, mandelmjölk, apelsin och macadamianötsmör, jag gör min perfekta franska äggröra med bacon, nymald svartpeppar och en uns riven parmesan. Daniel sa att det var den godaste portion ägg och bacon han ätit i hela sitt liv. Mina ögon tårades av lycka. Och, jag gör american pancakes. Som så många gånger förr, fast denna gång mer en tjusig twist.2-3 portioner:
/ 0,5 dl blandade gryn / 1,5 msk ekologiskt dinkelmjöl / 3-4 ekoägg (3 om det är L- eller XL-storlek, annars 4 st) / 1 pkt ekokeso / 1 msk kallpressad ekologisk raposolja / 1 msk hela ekologiska linfrön / 1,5 msk ekologiska kokosflingor / 0,5 tsk ekobakpulver / en nypa salt /

/ 1,5 - 2 dl ekovispgrädde / zest från 0,5 ekolime / en nypa ekologiskt vaniljpulver / tinade alt färska ekologiska bär / rå ekologisk agavesirap /

Kör gryn (jag köper alltid en grynblandning som innehåller 4 olika sädesslag och innebär en skön blandning av olika hårda gryn), kokos, linfrön och dinkelmjöl ordentligt i blender. Rör gärna om regelbundet så att allt kommer med och blir till ett så finfördelat mjöl som möjligt.

Tillsätt salt och bakpulver, keso, ägg, rapsolja och kör tills det blir en riktigt slät och fin smet. Stek plättar i rikligt med smör (ingen lagg behövs, smeten är såpass fast att den inte rinner iväg).

Riv ned zest från en halv lime i 1-2 dl vispgrädde, strö i lite äkta vaniljpulver eller frön från vaniljstång. Vispa upp, klicka över pannkakorna, strö över bär och ringla lite agavesirap i en fin stril. Servera med en färsk dagstidning och starkt kaffe.

Givetvis måste inte alla ingredienser vara ekologiska, men jag har skrivit så i receptet denna gång för att synliggöra att det mesta finns tillgängligt på ekohyllorna numer. Är det inte fantastiskt?

Brunchtips till den dag då du tröttnar på american pancakes: testa att göra frasvåfflor med mandelmjöl. Garanterad lycka utlovas!

Läs även andra bloggares åsikter om Low carb, Plättar, Ekologi, frukost, Bjudmat