Mat med guldkant: hampa

Ett nytillskott i mitt skafferi är hampaprotein. Hampafrön har jag tidigare testat med gott resultat efter en artikel hos Matälskaren. Hon vill inte riktigt betala för sina, men jag gör det gladeligen. De är helt unika i sin smak och konsistens, för med sig protein och massa trevliga fettsyror till matlagningen. Ett frö som smakar som en nöt liksom, som kan köpas skalad och naken i all sin mjuka härlighet, I love it! De har en självklar plats på min fil, i salladen, på frukt och bär, i smoothies, som panering på fisken och i mina fina bumsbollar inte minst!

Anledningen till att jag köpt även hampaprotein (50% protein jämfört med 35% i fröet som det är) är att jag haft svårt att hitta bra mellanmål direkt efter träning som är smidigt att ha med. Ägg funkar dåligt för mig, de går ofta sönder nånstans längs vägen osv, och frukt är inte nog för mig, men mjölk och hampaprotein har visat sig smaka grymt bra. Det är en helt naturlig produkt utan tillsatser, det är raw (dvs ej upphettat under framställningen) och helt ekologiskt odlat.

Hampa innehåller visserligen en del Omega 6 som inte är den allra finaste av fettsyror (även om vi behöver få i oss den i kosten), den kan i överflöd bidra till inflammatoriska processer i kroppen efter vad jag läst mig till. Ett problem man kan se är att konsumtionen av just Omega 6 ökat mycket de senaste åren genom diverse industriellt framställda fetter där oljor som de från majs, solrosor och jordnötter varit billiga att använda. Omega 3 har i samband med samma industrialisering försvunnit mer från kosten, våra djur betar som exempel mindre riktigt gräs och därför innehåller köttet idag mindre Omega 3. Oljor med riktigt bra halter av Omega 3-fettsyror är också lite dyrare, som den från linfrön och raps. Summa summarum så är det något man kan behöva tänka på rent generellt i kosten, men om man i sin vardagliga matlagning har bra oljor och skippar matmargarin till förmån för riktigt smör så har man kommit en bra bit (checka t ex vad brödet du äter till vardags är bakat på, mycket onödigt crap finns dolt i halv/helfabrikat).

Jag ser inga problem i hampafrön ur denna aspekt alltså, när det är del i en schysst kost i övrigt. Äter man hyfsat lite industriellt framställd mat så är jag övertygad om att man kan äta lite av varje, efter tycke och smak. Jag personligen äter mycket Omega 3 framförallt i form av fisk, extra linfrön och linfröolja i salladsdressingen (hela linfrön passerar bara genom kroppen dock, de måste krossas om man skall ta upp oljan. Båda former av intag är nyttiga på sitt sätt dock, hela frön för tarmen och som dämpare av blodsockerhöjningen efter måltid, resp Omega 3-intag).

Utöver all teori kring det perfekta matbordet, så är hampa riktigt gott. Ihop med mjölk så smakar proteinet som en mild nötig välling kan man säga (tänk mer gröt på kli och nötter än Semper). Fröna är mjuka och fina och är perfekta i t ex hummus och pesto.

Andra artiklar i serien om mat med guldkant: Bipollen och Spirulina.

Läs även andra bloggares åsikter om Superfoods, Raw food, Omega 3, Omega 6, Hampa, Hampafrö, Hampaprotein, Återhämtning, Naturlig föda, Guldkant