Jag hade dock trott att jag skulle känna igen någon annan blogger där, varför jag osvenskt och frivolt drog dit på solokvist. Icke. Istället blev det hela en övning i konsten att hänga med sig själv, samt ett ypperligt tillfälle att studera den trendige stockhlmarens standardutstyrsel, vilket allt som oftast är (fortfarande) ironiska glasögon framförallt, men också frisyrer som jag inte sett sedan mitt besök hos Jehovas Vittnen -87, glasstrutsbyxor, clips och annat märkligt från den modedåtid jag begravt så fint i min intryckskyrkogård läängst bak.
Den enda jag kände igen alls var den alltid lika prydlige Edward Blom. Trots att jag bara några timmar tidigare sänt fanmail till Meny på p1 för de strålande sommarprogrammen, så kunde jag inte förmå mig att gå fram och tacka honom för det han gjort och gör för svensk matkultur och -tradition. Kändes lamt då, ångrar mig en smula i efterhand. Kanske hade han blivit glad?
Wow, vilken innergård. Där hade jag inte tackat nej till en drink. Gött! Nu när jag vet om att du bor i Sthlm, lust att ses någon gång i början på hösten?
SvaraRaderaTack för vänligt fanmail och vänligt omnämnde här. Naturligtvis skulle Du gått fram och hälsat; jag kände knappt en kotte, så det hade bara varit trevligt.
SvaraRaderaAllt gott! Edward
Ser jättemysigt ut! Och gott med drinkar så här att svalka sig med om sommaren ;-)
SvaraRaderaHur har trenden med de ironiska glasögonen kommit upp egentligen? Det gör ju inte någon snyggare, tvärtom, men ser bara så trendigt ut ;-)
@Tina: I know, och det finns ingenting på utsidan av restaurangen som tyder på att det där finns ett par trappor upp - spännande! Klart vi skall ses, låter helt super, nu när jag är permanent Stockholmare äntligen!
SvaraRadera@Edward: när man talar om trollen, välkommen! Nästa gång kanske jag tar mig i kragen då, väl bekomme tills dess! :)
@Anna: jaa, det undrar jag också. Nu är de ju egentligen inte längre ironiska eftersom de bärs på fullt allvar. Vet inte riktigt vad jag skall göra med det, mycket märkligt det hela.