tisdag 15 december 2009

Så här är det nu

Efter att ha kört LCHF/lowcarbkost rätt stenhårt sedan februari, har det på senhösten luckrats upp. Det är inge kul att hålla sig strikt på något vis när man har stor passion för mat och smaker, och eftersom jag efter sommaren hade gått ned det som jag önskade så blandade jag kosten mer. Godis och desserter har såväl som bröd och pasta en egen plats i hjärtat helt klart, och kan vara så ofantligt gott - men det blir för mycket av det goda på nolltid för mig.

Så, nu skärper jag mig en smula. Kan tyckas paradoxalt att det bläddras i Två systrars söta om kvällarna trots allt, men jag tycker att man skall äta riktigt bra grejjer när det kommer till sötsaker, sådant som man verkligen njuter av. Om man, som vi har hemma, har en fallenhet för att lätt trilla dit på socker så är det stora problemet att man äter mycket skit för att få sig sin socker-fix. Hellre en riktigt fin hembakt kaka från systrarna om helgen än en japp och pressbyrånkanelbulle om dan. Typ så får det bli nu.

Low carb för mig innebär inte att sluta upp med allt som innehåller kolhydrater, low carb betyder inte no carb brukar jag säga. Det handlar mer om att skippa vitt ris, vitt mjöl och raffinerat socker, äta mer bär än frukt och tänka på att äta bra fett med varje måltid. Med det kommer näring och mättnad. Om jag äter bröd så kan det ju vara en skiva istället för fyra, och grovt rågbröd eller surdeg istället för baguette.Och frukost som lowcarbare måste inte bestå av bacon och ägg (även om det är fasligt gott) skall ni veta, utan kan likaväl vara så här vacker och färggrann. Fet fil, bär (har gått och blivit helförtjust i lingon!) och nötter av alla de slag.

Fler frukostförslag åt lowcarbhållet kanske är på sin plats? Kolla in dessa skönheter: pasternacksomelett, bovetecrunch till filen/yoghurten, keso a la malta efter en skön sovmorgon på helgen, vinbärssmoothie som minner som sommar och flott äggröra med färskost.

Läser mig för övrigt till på Erik Hornfeldts baconblogg att kineser också lowcarbar som del av deras traditionella medicinska tradition, men benämner det helt annorlunda. Man talar i termer av yin-balans, låter ju onekligen lite sexigare. Sugen på att kinesa, någon?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

11 kommentarer:

  1. Du resonerar precis som jag! Som om jag skrivit det själv. När jag äter "carbs", då ska det vara kvalitet. Hembakar surdegsbröd; fina småkakor med riktiga ingredienser.
    Och även jag brukar betone att det heter low carb, och inte no carb. Man känne ju i sin kropp när kosten fungerar, när man är glad och pigg; inte däst, svullen och sockerspeedad ena stunden för att nästa stund dippa och tröstäta skit.
    Jag tror att denna kloka medelväg är det allra bästa. Man behöver inte kalla den GI eller LCHF.

    SvaraRadera
  2. Vad peppande att du skriver om det här! Jag har provat LCHF (1-2 månader) och mådde hemskt bra, har provat GI och mådde bra och vill egentligen lowcarba men jag pallar en-två månader och så ger jag in för min favorit carbs. Jag är ingen godisätare, men äääälskar pasta, bröd, chips, potatis osv. Det är väldigt inspirerande att du har lyckats göra det jag vill!
    Keso á la malta är en favoritfrukost likaså turkyoghurt med keso, bär och vaniljpulver, så gott och vill man lchfa så får man ha i vispgrädde också! Men vad menar du med fet fil?

    SvaraRadera
  3. Det låter lite bättre i mina kostvetaröron ;)

    SvaraRadera
  4. Jag kan bara hålla med dig, Mikaela. Det får inte bli så att man blir rädd för varenda liten kolhydrat. Balans är det vi måste försöka lära oss.

    Förr kunde jag trilla dit på fem nybakade bullar eller ett helt lass spaghetti.
    Nu väljer jag mina kolhydrater med omsorg.
    En fin chokladbit här, en god bärdessert där. Eller några skivor mesost, som jag formligen älskar. Visst är det lite kolhydrater i, men inga mängder som i läsk, bullar eller godis.

    Jag behöver inte egentligen gå ner nåt mer i vikt, men jag kommer att fortsätta på den låga kolhydratvägen eftersom jag mår så bra av den.
    Jag kommer definitivt inte gå tillbaks till min spaghettiochketchup-era :)

    SvaraRadera
  5. Visst är lingon super! Vi konsumerar mängder i det här huset. En bortglömd juvel känns det som ibland..

    Frysta lingon och grovriven getost som strös över en rykande hög smörstekt renskav.. små smakbomber som exploderar i munnen!

    Stor snöig kram från Lappland

    SvaraRadera
  6. @Annika: precis så, kul att vi tänker så lika! det är bergochdalbanan som är det jobbiga, och där är sockret boven, så enkelt är det.

    @Andrea. visste inte att du var kostvetare, kul!

    @Birgitta: jag håller med dig, välja med omsorg är det som gäller, och då blir man också mer medveten om vad man äter. Fram tills i höstas så körde jag rätt strikt, eftersommaren märkte jag att det funkade asbra att äta lite bröd, rotsaker, frukt osv, men det är det sabla godiset som öppnar helvetets portar. ;)

    @Fjällmor: vilket bra tips, lingon i matlagningen, med ost - såklart en hit!

    SvaraRadera
  7. Jag är ingen småsyndare, men mitt stora aber vad gäller att hålla tillbaka kolhydraterna är utan tvekan bröd. Det är därför jag inte bakar mer än vad jag gör, för då äter jag mer. När det är kallt och jag fryser blir jag mer sugen på både fett och karb på en och samma gång vilket ju är mindre lyckat ;-)
    Har börjat acceptera att jag nog alltid kommr ha perioder av utsvävningar som får kompenseras med perioder av disciplin...

    SvaraRadera
  8. @Kristin: chips och bröd är jag cokså så himla förtjust i. probmelet med både det och godis är att man blir hungrig på så sjukt mycket mer av just sånt. Jag gick ned 17 kg med LCHF och min man 25, på ett halvår. (det var i och med det som jag började matblogga, f ö) Går alldeles utmärkt att hålla sen när man äter mer blandat och rör på sig, men inte med godis i bilden....

    Fet fil är typ Fjällfil eller Järnas fil, över 4%.

    @AnnaB: precis som du så bakar jag nästan inget just på grund av detta. Tycker att det känns synd, skulle vilja bli bra på det och öva mycket, men det skulle få stoora konsekvenser...

    SvaraRadera
  9. Världens bästa frukost är för övrigt mezeyouhurt. Där snackar vi fet! 10%, men så håller jag mig också mätt fram till lunch på en knapp deciliter.

    Glömde skriva att jag ju kan baka tack vare att mina barn käkar upp mycket av det hela. Annars brukar jag tänka att två av dagens (för mig) tre måltider ska vara nästintill no-carb. Oftast är det middagen som blir min kolhydratstillåtande måltid. Och då kan det ibland bli hembakt surdegsbröd som får stå för "Carbsen" (vilken strålande svenska det blir!)

    SvaraRadera
  10. Fjällfil har jag inte köpt på evigheter! Jag ska verkligen skärpa mig är bara lat helt enkelt men det är ju så kul att baka! Jag får väl baka och ge bort resultaten helt enkelt. Jag äter nästan alltid Lindahls turkiska yoghurt 10%, konstigt nog har den ekologiska en helt annan konsistens äån den oekologiska som är mycket krämigare, jättekonstigt.

    SvaraRadera
  11. @Annika: det är verkligen grymt och finns ju t o m på tetra! Och det är ju grejjen med fullfeta produkter, att man inte har samma behov av att småäta. :)

    @Krisitn, bra tips, borde testa den!

    SvaraRadera