Valborg enligt Mikkan

Är nyligen hemkommen från ett otroligt välbehövligt dygn på Yasurgi Hasseludden i Stockholm. Jag åkte dit med en familjemedlem, åt gott, sov gott, rörde lite på mig, njöt av japansk tvagning, SPA-behandling och de heta källorna som byggts ut utomhus.

Vår middag var tillagad på s k Teppanyaki-vis. En särskilt tränad kock tillagar det som bordets åtta personer beställt direkt där och då. Man sitter runt stekhällen och är åskådare till den fantastiska matlagningskonsten, kan ställa frågor om allting som görs och man får maten rykande färsk direkt från kocken. jag älskar denna matform, tycker att det är en härlig upplevelse, kockarna är otroligt skickliga och maten är (enligt min erfarenhet av Teppanyaki hittills) delikat.

Både jag och min medbadare äter en kost utan kolhydrater/socker. Det var lätt för oss att på menyn välja sådant som var fritt från uppenbara kolhydrater; över lag verkar menyn på Hasseludden inte vara fokuserad på ris och nudlar, sådana komponenter saknas helt i de flesta rätter. Till förrätt valde vi en gravad lax som halstrades med vårlök. En klick salt soyabönspasta som sås. Till middag fick vi båda wokade grönsaker (vaxbönor, haricot vertes, rädisor och groddar) och antingen sakéflamberad biff med BBQ-sås eller torskrygg med en oljig ingefära- och chilidippsås. All good alltså. Fast, när man väl frågade vad som var i såserna, dressingen till salladen som kom in mellan rätterna osv, så var det Mirin i allt, en form av jäst matlagningssockerlag, så det var nog rätt hög sockerhalt som låg lite dold i maten.

Jag tycker att detta är helt ok, det är en viktig del i japansk matlagning, och bidrar till de speciella smaker som skapas i det japanska köket. Det som inte är ok är det faktum att vi i förväg anmält att vi äter en sockerfri kost, och att inga andra såser eller liknande fanns förberedda för oss. De frågade om det var ok att man stekte i olja och smör, men inte ok det var okej att det är socker i såsen, känns ju rätt snett och om om de inte vet vad kolhydrater är för något, hur absurt det än låter. Toppningen var väl när efterrätten skulle komma, och de frågade lite trevande om chokladkakan var något för oss. Vi sade nej, och fann till vår förvåning att ingen sade att de gjort något särskilt till oss, eller inte heller någon fråga om vad vi skulle kunna äta istället. Vi gick från restaurangen efter två rätter, trots att vi betalat för tre, och jag kände att det hade varit så himla enkelt fixat. Så, trots att matupplevelsen var eminent här, så verkade de inte alls vana vid andra kostbehov, och det känns synd.

Nu är detta inte något som jag tycker överskuggar hela vistelsen något särskilt, jag älskar att vara där och kommer återvända. Jag bara förväntade mig att bli förvånad över hur bra de hade fixat åt oss eftersom de är så genomproffsiga i alla andra aspekter.

Frukostbuffén var helt ekologisk och var hur bra som helst, för de flesta skulle jag tro. Mycket grönsaker, olika äggalternativ, bacon, ostar, chark, nötter och fet yoghurt.

Läs även andra bloggares åsikter om Hasseludden, Yasuragi, Saké, Mirin, Teppanyaki, Japansk mat, LCHF, Low carb, Spa, Biff, Torsk, Frukostbuffé, Ekologiskt, Ägg

Sagt och gjort I

Jag var bara tvungen att testa Kattis torskrecept som jag tipsade om i helgen. ICA hade ekotorsk i frysdisken till ett ok pris*, vilket gjorde mig glad! Det är första gången jag vågat köpa torsk på flera år, vet aldrig vilken fot jag skall stå på i den frågan. Kanske blir jag klokare av kvällens Uppdrag Granskning.

Nå, angående själva middagen: det blev FANTASTIGO! Tack Kattis för receptet! När jag ätit rätten tidigare så har ju såsen alltid varit gjord på mjölk och mjöl. Nu när såsen var gjord på creme fraiche och grädde så kändes det ju lite härligare i gommen. Den citronsmörade purjon var verkligen pricken över i.

* Det som är ok för mig kan säkerligen vara för dyrt för många andra, jag är medveten om det. Det har ju till viss del att göra med att jag är ensamhushållare; hade jag haft en stor familj hade jag sannolikt inte handlat som jag gör. Sedan lägger jag medvetet en stor del av min budget på mat och försakar annat istället. Det där med bra och rättvisa råvaror är så otroligt viktigt både för mitt välmående och för min påverkan på omvärlden. Det är dock så att många människor är utestängda från att handla ekologiskt, kött och fisk över disk, primörer eller vad det nu kan vara som man talar sig varm över som del av god livskvalitét. Maten vi stoppar i oss och vad vi har i plånboken hänger definitivt ihop. (Se även kostdoktorn.se)

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Low carb, Torsk, Miljö, Middag, Matlagning, Njutning, Ägg, Grädde, Uppdrag Granskning, Klass

Rökt och smörslungad

Ibland är de enklaste måltider de mest fantastiska. Igår köpte jag rökta räkor på ICA NK. Till det smörslungade jag färsk spenat med lite vitlök* och voíla! Det var första gången jag testade rökta skaldjur och det var riktigt gott. Den kraftiga sältan gör dock att man får passa sig ordentligt i kryddningen av spenaten. Jag tog i ytterst lite salt men kände sen när jag åt att det nog hade mått bäst helt utan faktiskt.

* Att smörslunga är att vända ned färsta blad i en kastrull med varmt smör tills allt blivit genomvarmt och bladen inte längre har den form de har i färskt format.

Läs även andra bloggares åsikter om Spenat, Rökt, Räka, LCHF, Low carb, Lättlagat, Middag, Smörslungad

Miljömat

Jag hänvisar ibland till sajten Miljömat när jag anger näringsvärden på olika livsmedel. Nu när jag utforskar den lite mer så ser jag flera riktigt bra användningsområden. Dels kan man göra näringsberäkningar på måltider om man är inne på sådant och då info om pros and cons om de ingredienser man valt (t ex att nötter är en bra fettkälla, att man helt bör undvika soyaprodukter om man inte vill äta GMO eller att gröna grönsaker innehåller bra med järn och folsyra), dels kan man få miljörelaterad info om olika livsmedel (t ex vilka säsonger olika grönsaker finns att köpa svenskt ekologiskt, vilka grönsaker som odlas på friland och därför inte belastar miljön i lika hög grad som växthus mm). Allt sitter givetvis inte till 100%, kommentarerna om näringsinnehållet i den måltid du sätter ihop är baserade på tallriksmodellen vilket gör att jag som lowcarbare utan särskild fettskräck inte har så stor nytta av just den biten.

Jag själv bantar inte, räknar inte kalorier utan håller mig till en på-en-höft-kolhydratmängd som känns bra och vettig för mig i de livsmedel jag konsumerar. Men, det kan ändå vara schysst att veta ungefär hur näringsfördelningen ser ut i en standardmåltid som frukosten, för att bedöma om man borde äta mer/mindre av något för att klara dan bättre. Ett exempel på hur det kan se ut:

Jag har här lagt in de olika ingredienser som brukar ingå i min frukostomelett. Här kan jag leka med möjligheten att använda mer eller mindre av de olika livsmedel jag valt och se hur det påverkar näringsfördelningen.
Byter jag flik från näringsinnehåll till miljösynpunkter så får jag information om en del (finns ej synpunkter för alla livsmedel har jag märkt) av mina val, och i vissa fall tips på säsong för grönsaker och frukt som kan vara klokt att ha med sig i bakhuvudet. Det blir tydligt när man kikar på miljöråden generell att det inte alltid är så lätt att välja rätt i butiken. Här menar de t ex att det ibland är bättre att handla ett frilandsodlat livsmedel från Holland än dito från växthus i Sverige. Jag har hittills tänkt att det alltid borde vara bättre att ta ett svensk alternativ, men häromdagen slog det mig hur långt vårt land är och att transporter från Luleå till Malmö kan vara längre än från vissa europeiska länder och till mig i Göteborg.
Slutligen då får du kommentarer på din måltidssammansättning, såsom att det innehåller mycket fibrer och det är bra, för lite zink, för låg del av energin från kolhydrater osv. Jag ser detta framförallt som en chans att få rätt på alla spårämnen och vitaminer, så att man får i sig i bra mängder av sådant. De som äter enligt tallriksmodellen får givetvis störst behållning av just denna funktion.

(Ibland kan man behöva omvandla mått inför liknande övningar, då brukar jag gå hit.)

Läs även andra bloggares åsikter om Ekologiskt, Miljömat, Näring, Livsmedel, Low carb, LCHF, Energi, Beräkning, Tallriksmodellen

Guldgruvor

Det finns så otroligt många bra receptbloggare som gör underverk för mina egna insatser i köket. Det krävs tid och energi för att bli bra på att laga mat och för att hålla lusten och inspirationen uppe. Jag själv har en situation där jag dels veckopendlar och tappar en del tid och energi på tåget mellan Göteborg och Stockholm, men också ett krävande jobb med mycket övertid. Fatta mig inte fel, jag älskar mitt jobb, men jag behöver verkligen vara aktiv i att se till att jag får i mig bra mat och ta mig tiden att laga både middag och lunchlåda. Ofta är man inkörd i samma spår, man har några paradrätter som varieras. Så, denna helg har jag gått igenom mina favoritbloggar och har några tips att delge även mina härliga läsare! :)

Kattis lagar torsk med äggsås, och det ser fantastiskt fint ut!

Johanna fixar smidiga och lite udda mellanmål, som är helt laktosfria och som kan göras vegetariska om så önskas.

På bloggen Kryddburken fick jag inspiration till ett nytt fint sätt att laga lax på, kolla du också!

En av mina absoluta favoritmatbloggar är Om jag var din hemmafru. Hennes morotssoppa måste absolut testas inom en snar framtid!

Läs även andra bloggares åsikter om Bloggar, Mat, Middag, Inspiration, Tips, Taffel, Low carb, LCHF, Balans i livet, Fritid, Laga mat

Nuts about Blueberry

Igår efter sjukgymnastik/PT-träning med Lovisa (jag tränar upp min svaga rygg samt krajja handled hos henne under fett svettiga former) tog jag turen förbi Blueberry Lifestyle på NK. De har en helt ljuvlig smoothiemeny, kolla in den och ta er dit eller inspireras till egna blandningar i köksblendern! Igår testade jag en ny blandning som hette Nuts for you: cashewnötter, krossade jordnötter, kokos, en halv banan, havremjölk, kardemumma, och en bärtoppning (med slagsida hallon) i botten.

Allt är osötat (alt sötat med agave eller stevia, och i sådana fall är det tydligt angivet), ekologiskt i den mån det går. Du kan pimpa din smoothie om du vill med alger, linfrön, aloevera m.m. Efter att jag började äta LCHF så går jag inte dit så ofta, det är trots allt en del kolhydrater i banan, havremjölk, äpple, apelsin, mango osv, och jag har sällan/aldrig behov av mellanmål längre som innan, men efter träning är det superskönt!

Läs även andra bloggares åsikter om Blueberry Lifestyle, PT, SATS, NK, Agave, Stevia, Superfoods, Smoothie, Nötter, Träning

Optimala livsmedel

Jag kan inte nog understryka hur underbart bra mat spenat är: mycket låg kolhydratnivå (0,6 g kh/100g), höga halter av viktiga näringsämnen, god smak och ofta relativt lätt att få tag på svenskodlat (alt. odla själv i lilla balkonglådan, yep, jag har grandiosa planer denna säsong!).

Ur low carb-synvinkel och ekovinkel så är även tofu helt gyllene mat. Mycket vegetarisk mat blir kolhydratrik om man äter som man då "bör", dvs mycket baljväxter (ofta tillsammans med diverse spannmål, precis som köttätare). Naturell tofu finns i en rad olika former. Jag gillar bäst den som är riktigt fast, brukar köpa Kung Markattas ekologiska. Det finns ingen bra innehållsförteckning på förpackningarna, men deras kundtjänst har meddelat att innehållet endast är ekologiska sojabönor, vatten och nigari (en form av mineralsalt). Inga tillsatser alltså. Näringsmässigt så är soyabönor utmärkt mat. Relativt låg kolhydrathalt (5,8g/100g)jämfört med andra baljväxter och lite högre fetthalt (5,7g/100g)än desamma. 11g/100g fullvärdigt protein dessutom.

Som vegan (många år sedan nu, men vissa minnen sitter i...) gjorde jag ofta misstaget att äta mycket soyabönor som de var, naturella kokta. Mycket svårt för magen att klara av att smälta och jag förstod att det kanske fanns en anledning till att tofu är vanlig soyabsaerad mat i Asien. Tofu är betydligt mer lättsmält, har lite lägre kolhydrathalt än hela bönor (2,4g/100g), men också lite lägre fett- och proteinhalt (4,2g/100g resp 7,8g/100g). Dessutom innehåller den Kravmärkta varan inte GMO-bönor.

Om kvällarna har jag inte så stort behov av merparten fett i min mat. Jag äter mindre, skall inte hålla mig mätt i särskilt många timmar. Soppan jag gjorde igår kändes helt perfekt.

Grundingredienserna var: marinerad tofu, ostronskivling, chili och morot. Jag kryddade med Renée Voltaires fantastiska ekobuljong utan tillsatser, gurkmeja, vitlök och en klatt tomatpuré.
Såhär gjorde jag:

- Kokade upp vatten (typ en halvfull medelstor kastrull) tillsammans med hackad chili, 2 msk buljongpulver, 1-2 tsk gurkmeja, 1 pressad vitlöksklyfta och 1-2 "tryck" av tomatpuré (finns eko på tub).
- När första bubblan kommit slängde jag i en slantad medelstor morot och tog ned värmen så att det hela mest småputtrade.
- Efter 5-10 min lade jag i två nävar strimlad ostronskivling och spädde med ca 1,5 dl ekogrädde
- Soppan fick puttra i ytterligare en kvart och de sista minuterna lade jag i 200g tofu i kuber (dvs 2/3 paket).

Både svampen och tofun suger åt sig smak på ett ljuvligt sätt och får en len och halvfast konsistens i en soppa som denna. rekommenderas verkligen! En variation i både färg och smak kan vara att skiva i knallgrön savoykål, använda miso som grund i soppan eller att utöka med flera olika sorters svamp.

(Näringsämnen som vanligt hämtade från Miljömat.)

Läs även andra bloggares åsikter om Tofu, Vegan, Vegetariskt, Low carb, LCHF, GMO, Miljömat, Soppa, Asiatisk mat, Renée Voltaire

Stevia: tagning I

Igår prövade vi att jobba med stevia i maten för första gången. Svårt att dosera rätt med ett så starkt sötningsmedel (250 ggr starkare än socker), vi tog lite för mycket i vår hallon- och vaniljglass så därför har jag modifierat det måttet nedan en smula. Vi har ingen glassmaskin hemma (kan helt enkelt inte motivera att utöka min redan allt för stora maskinpark med ytterligare ett åbäke...) men har fått till det riktigt bra ändå!

Till 4 ordentliga portioner behöver du:
- 4 äggulor
- 3+2 dl grädde
- 1 vaniljstång
- 1 näve frysta hallon
- 0.5-0.75 krm steviaextrakt

Såhär gör du:
- Rör ihop äggulor och stevia i en kastrull på svag värme. När äggen blivit fluffiga och smeten är fingervarm så häller du försiktigt i 3 dl grädde (jag kör alltid "the real deal") och rör. När det hela är fingervarmt ställer du av kastrullen och låter det stå och svalna.
- Vispa 2 dl grädde, kryddat med fröna från en vaniljstång (har ej testat denna produkt än, Anna har tipsat mig om den innan, men det är säkerligen bra med vilket som).
- Vänd ned mosade hallon (eller andra bär/frukt of your choice) i den vispade grädden.
- Vänd ned hallonblandningen i äggsmeten och låt vila i kylskåp tills det är kylskåpskallt (ca trekvart).
- Ställ sedan in bunken i frysen och titta till var 20-30 minut. En liten omrörning då och då så att det fryser jämt och när konsistensen är fin så.

Jag njöt en portion med en halv passionsfrukt, och det var underbart! Vi hade i 1 krm stevia, vilket var uppenbart för mycket, lakritssmaken trängde fram markant, därför har jag minskat det i receptet till en mer rimlig nivå. Jag gjorde också missen att ställa in den vispade grädden i kylskåpet i väntan på att äggsmeten skulle kallna, vilket gjorde det lite svårt att röra ihop dem båda. Bättre att låta grädden vara rumstempererad också.

Det fina med att göra glassen hemma är att du själv får koll på ingredienser, man styra över sötman själv, slipper skummjölkspulver och annat och kan njuta efter devisen less is more - glass gjord på riktig grädde blir du nöjd på fort, och smaken är underbart len och rund i jämförelse med magrare saker. Dessutom kan du göra din dessert (sånär som på stevian, vad jag vet) helt ekologisk.

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Low carb, Stevia, Glass, Maskinpark, Vanilj, Ekologi, Dessert, Hallon, Passionsfrukt

Helgen som snart är över

Denna helg i Göteborg har varit underbart solig. Långpromenad på morgonen (innan frukost) med vovven runt sjön är nästintill standard. Otroligt bra att ha en hund som kickar igång en direkt när man vaknar, utan honom hade jag nog sällan kommit på tanken att ge mig ut en timme kl 8 en lördagsmorgon. ;) Många vackra upplevelser jag gått miste om innan lilla Mir flyttade in till oss alltså!

När jag är i Stockholm på veckorna (där jag jobbar), så är min man kvar med vovven i Göteborg och de många promenader som annars kommer naturligt under dagarna försvinner. Att flytta från Hägersten till Kungsholmen har därför varit ett stort lyft, för nu har jag en perfekt promenix mellan hemmet och jobbet på en trekvart. Hela vackra Norrmälarstrand i morgonsolen, det är underbart!
Det går fortsatt bra att äta LCHF-kost, har ätit low carb sedan slutet av februari, har gått ned 7 kg i vikt och typ 11 cm i midjan. När jag är hemma och ledig så behöver jag äta två gånger om dagen, och när jag jobbar tre gånger. Jag är mätt och nöjd varje dag, har inget sug i kroppen. Mentalt kommer det och går dock; det svider lite att gått igenom en påsk helt utan Anthon Bergs mandelägg, något bland det bästa jag vet. Nu idag testar vi att göra glass här hemma med stevia och hoppas att det blir bra, så att man hittar nya saker att festa till med. Om försöket blir lyckat så kommer receptet här sen!


Helgens höjdare annars var dels en ljuvlig ekologisk Kornblomst från Göteborgs saluhall, och dels vitlöksmarinerad lammstek (naturbeteskött) med ett glas kraftigt rött. Första kralliga rödvinet på länge som inte smakar trägolv, underbart. En slatt i såsen till middagen gjorde succé.

Läs även andra bloggares åsikter om Naturbeteskött, Kornblomst, Ekologiskt, Lammstek, Norr Mälarstrand, Bergsjön, LCHF, Viktminskning, Motion, Vin, Stevia, Ledighet

Svinn no more

Sådant här gör mig glad och jag tänker att det ibland verkligen gör skillnad vad enskilda människor gör.

Läs även andra bloggares åsikter om ICA, Svinn, Miljö, Ekologi, Matglädje

Kickstart

Med små medel kan man ibland göra något riktigt fint för sig själv. Jag träffade min PT Lovisa igår, för första gången sedan början på december. Även om jag tränat lite själv efter det så har jag tappat mycket styrka och kondition efter jullov, handledsskadan med påföljande sviter. Igår var jag alltså på't igen och kände verligen hur jag fick en ny kickstart. Träning och insikten om den egna inneboende fysiska kapaciteten kan göra en så lycklig!

Så, påväg hem sen köpte jag lite schysstare buffelmozarella, ekobasilika samt ett av de bättre livsmedelspaketen ICA någonsin satt ihop (om du frågar mig): vilda ekologiska tomater. Man får gula, gröna, röda, orange tomater i varierande storlek och form. Så underbart vacker mat, och god.

Gjorde en trevlig sallad med ekologisk kallpressad linfröolja på. Eftersom det var en lite för lätt middag så hade jag planerat en efterrätt också. Till min förtjusning kan man nu köpa hallon/blåbärblandningen som ekoprodukt från Polarica. Kvaliteten på ekobären är generellt mycket högre än andra märken jag testat, dessutom är deras bär oftast svenskodlade till skillndad från de flesta andra. Hallon är ju de bär som är mest okej om man tittar på kolhydrathalten, men eftersom blåbär är så otroligt nyttigt (smäller högt på ORAC-toppen) vill jag gärna blanda ut hallonen med sådant. Tillsammans med Järnafilen blev det en underbar avslutning på dagen.

Läs mer om bär på Äkta Vara.

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Personlig träning, Lovisa Eriksson, Järna, Saltå mejeri, Ekologi, Blåbär, ORAC, Low carb, Buffelmozarella

Invigningsmiddag

Igår flyttade jag så in i nya lyan, och firade för mig själv med en ekologisk middag! Av råvarorna på bilden blev det en lamkotlettmiddag framför TV:n med svamp- och gräddsås ackompanjerad av råkost. Det är inte ofta som jag tar morot till maten numer, inget att rekommendera ur LCHF-synpunkt, men smaken är frisk och ibland är det trevligt för variationens skull. Och för karotenet! Lamkotletterna är ekologiska och köpta på ICA i NK-huset, bara 99 kr/kg denna veckan, och det är närproducerat dessutom. De har bra ekoerbjudanden varje vecka där nere, kan verkligen rekommendera ett besök dit! (Det är även här du kan handla de underbara mejeriprodukterna från Järna!).

Kryddorna till middagen var enkla:Renée Voltaires underbara ekologiska buljong, fri från socker, transfetter och tillsatser, färsk vitlök samt ekologisk salvia. Första gången jag kryddar med den örten, funkade strålande tillsammans med det andra. Det enda jag saknade egentligen var ett glas rött, får bli nästa gång.


Läs även andra bloggares åsikter om Lamm, LCHF, Low carb, Renée Voltaire, Buljong, Ekologiskt, Mat, Kost, Närproducerat

Wurst a la Kungsholmen och ny vecka

Idag flyttar jag från Hägersten till Kungsholmen, Stockholm. Jag ser fram emot att bli stammis här!

(Tack till brödlös för tipset!)

Efter över en veckas ledighet så känns det skönt att börja jobba igen. Börjar veckan med nya LCHF-tag: har "vågat" köpa en trea grädde att ha i jobbkylen nu, till mitt kaffe istället för mjölk. Har tänkt att det kommer höjjas fett på ögonbrynen och att jag inte vill ta diskussioner, men känner nu att det kvittar. Nya kilon ned vecka efter vecka, jag mår så otroligt bra i kroppen att jag inte riktigt bryr mig om reaktionerna längre, alla gör ju som de vill. :)

[edit 16/4: efter mejlkontakt med butiken så vet jag nu att de diskuterar att också sälja ekokött, samt att deras korvprodukter inte innehåller glutamat och enbart två E-nummer: E223 och E120.]

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Low carb, Brödlös, Kungsholmen, Hägersten, Stockholm, Korv, Delikatess, Charkuteri, Grädde, Jobbet

LCHF och grönsaker

Jag läste på Kaktusblommans blogg Matbluffen om GI-metoden. Sist i inlägget ställer han/hon sig tveksam till LCHF eftersom kosten innehåller lite frukt och grönt. Jag förstår var detta kommer ifrån, för det talas sannerligen inte om grönsakerna i LCHF-kosten, utan det som lyfts fram på bloggar och informationssidor är den tuffa delen: att lägga till mycket mer fett i kosten än vad man lärt sig är okej. Jag tycker att det är synd, för det är ju inte som om behovet av fibrer eller antioxidanter försvinner bara för att man äter mindre kolhydrater. Kalorimängden och kolhydratmängden i många grönsaker är dessutom låg, så det är alltjämt en viktig del i en kost som man vill behålla hela livet. Jag tror att variationen i kosten är otroligt viktig för att få den att funka i ett längre perspektiv.

LCHF-kosten innebär ju inte ett plötsligt överdåd av kött och fisk som det kanske först verkar, och trots att man skall byta ut kolhydratenergi mot energi från fett så är det en missuppfattning att man kan/bör hälla i sig fett hela dagarna. Jag själv äter alltjämt mycket grönsaker. Den stora förändring jag har gjort här är att jag slutat äta frukt nästan helt till förmån för grönsaker, som också är söta i smaken men som innehåller betydligt mindre kolhydrater.

Följande rekommenderar jag varmt som en del av den dagliga kosten, då kolhydrathalten är låg, de ger bra mättnad och har höga halter av nyttiga näringsämnen:

- Olika former av kål: rödkål (4,2 g kh/100g), vitkål (4 g kh/100g), brysselkål (4,8 g kh/100g), broccoli (3,12 g kh/100g), blomkål (3,85 g kh/100g) och savojkål (3,6 g kh/100g)
- Alla typer av sallader och späda blad (generellt (1-2 g kh/100g)
- Alfaalfagroddar (0,8 g kh/100g)
- Spenat (0,6 g kh/100g)
- Rädisor (2 g kh/100g)
- Haricot vertes (3,2 g kh/100g)
- Avocado (4,1 g kh/100g, meeeen också hela 15,3 g fett)
- Squash (2,2 g kh/100g) och aubergine (3,8 g kh/100g)
- Champinjoner (2,9 g kh/100g), kantareller (0,7 g kh/100g) och annan svamp
- Fänkål (2,8 g kh/100g)
- Grön parika (3,31 g kh/100g)
- Stjälkselleri (1,8 g kh/100g)

Mindre sällan äter jag även tomater (3,72 g kh/100g), gul paprika (4,37 g kh/100g), sockerärtor (6 g kh/100g) och gröna ärtor (9 g kh/100g). Även om både tomater och paprikan ligger inom den gräns jag går efter (ca 5 kh/100g livsmedel), så har jag anammat lite av Johannas tanke om att söta smaker i sig stimulerar sötsuget, det känns logiskt. Jag upplever ingen sorts kål som särskilt söt, och därför känns det bättre att äta mycket av snarare än tomat, trots att tomaten i jämförelse ligger bättre till på pappret än t ex brysselkål.

(Näringsvärden hämtade från Miljömat)

Läs även andra bloggares åsikter om Grönsaker, Vegetariskt, Johannas kost och hälsa, LCHF, Low carb, Spenat, Sött, Kolhydrater, Näringsvärde, Fett

Äggens förträfflighet

Härligt att läsa denna artikel i DN idag. I kombination med Livsmedelsverkets nya hållning i fråga om äggens nyttighet så känner jag att jag verkligen är inne på rätt spår. Mycket ägg i kosten är bra av många skäl; det är en bra källa till både protein och fett med mycket lite/inga kolhydrater, innehåller många vitaminer och spårämnen och är dessutom klimatsmart att äta jämfört med köttprodukter exempelvis.

Allra bäst blir det när Bondens Egen Marknad i Göteborg kickar igång i sommar, då kan man köpa ekoägg direkt från bönderna (tillsammans med massa annat smask såklart).

Läs även andra bloggares åsikter om Bondens egen marknad, Livsmedelsverket, Klimatsmart, Ekologiskt, Ägg

Riktiga smaker

Något fantastiskt har hänt med min gom under de 8 veckor jag varit LCHF:are: jag har börjat känna nya smaker. Tidigare har jag inte tyckt att riktig vaniljstång gör särskilt mycket smakskillnad om det inte är socker med i bilden som smakförstärkare. Allt eftersom tiden har gått har jag nu börjat ha lite frön i vispad grädde till mina kvällshallon, och det är otroligt hur det nu har vaknat till liv.

Jag har sedan tidigare ett naturellt jordnötssmör hemma från Kung Markatta. Tidigare har jag inte alls tyckt om smaken, tyckt att det smakat som tahini i princip, men nu! Jag upplever det på ett helt annat vis, tycker om smaken, saknar inte socker eller salt som innan.

Min morgonsmoothie har alltid innan innehållit vaniljyoghurt. Övergången till naturella fetare mejeriprodukter var svår, jag tyckte att det smakade surt, men nu så känner jag verkligen smaken av bären och tycker att det smakar lent och MYCKET.

Är inte detta märkligt, någon som har samma erfarenhet som jag tro?

Läs även andra bloggares åsikter om Smaksensation, LCHF, Low carb, Vanilj, Kung Markatta, Jordnötssmör

Tungt i Dagens Medicin

Hittade efter tips från Kostdoktorn (en av medförfattarna dessutom) denna artikel släppt idag i Dagens Medicin.

För oss som inte är fackinsatta är det svårt att ta till sig precis allt, men det glädjer mig att denna fråga lyfts upp till vetenskapssamhället, att diskussionen intensifieras där snarare än förs i kvällspressen. Det kan faktiskt leda till något, och jag ser verkligen fram emot att läsa genmälen!

GP uppmärksammar det hela, för övrigt.

Läs även andra bloggares åsikter om Kostdoktorn, Samhällsdebatt, Low carb, Livsmedelsverket, LCHF, Dagens Medicin

Len jordnötsgryta

För att göra ett avbräck från allt ägg och bacon, och alla köttbitar med gräddsås så lagade jag idag asiatiskt till middag. En liten improvisation baserad på ett stort begär efter jordnötssmör skapade en härlig gryta, som räcker till 3-4 personer. Såhär gjorde jag:

* I saluhallen handlade jag 450g kalkongrytbitar från Inglesta. Marinerade dessa hemma i: 0,5 dl kallpressad ekologisk virgin rapsolja, 2 pressade vitlöksklyftor, saften från en halv citron, salt, peppar och paprikapulver.
* i en kastrull på medelvarm värme blandade jag en burk kokosmjölk, en halv burk hela tomater (plommon eller coctailvarianterna är extra trevliga och inte så mycket dyrare), med rester av grädde och creme fraiche som jag hade hemma.
* Fräste svamp och lök i kallpressat ekologiskt virgin kokosfett, och lade sedan över i vätskan
* Fräste kalkonbitarna i kokosfett och lade över i vätskan
* Lät puttra en bra stund och kryddade med 2 msk ostronsås, 1 tsk sambal oelek, 3-4 rågade matskedar av Kung Markattas naturella jordnötssmör (helt fritt från extra salt och socker, och med en kolhydrathalt på 7.2g/100g) smakade av med paprikapulver, salt och peppar.
* För att höja fetthalten och förstärka kokossmaken tillsatte jag ytterligare ett par matskedar kokosfett.

Denna gryta blev verkligen kanon och passade bra till lätt förvälld broccoli. Jordnötssmör och tomat går superbra ihop och gör såsen lite tjockare, nästan som vore den redd, och kokosfettet förstärker de asiatiska smakerna.



Läs även andra bloggares åsikter om Ingelsta, Olivia Eko, Kung Markatta, Ekologiskt, Raps, Kokosolja, Virgin, LCHF, Low carb, Jordnöt, Kalkon, Gryta, Variation

Gott men inte riktigt nog

Gårdagens middag blev otroligt mumsig. Perfekt mat att bjuda andra på tycker jag, eftersom den är näst intill kolhydratfri, innehåller mer fett än vad många vanligtvis äter, samtidigt som det inte är en anrättning som badar i smör. Jag letar alltid efter alternativ på mat att bjuda på, som kommer passa mig hyfsat och som kommer upplevas som bra och smakligt för någon som inte kör LCHF, och som kanske skulle få avsmak på rena gräddanrättningar med smör och ingen potatis.

Köttet:
Jag marinerade 2 skivor fläskkarre ett par timmar i följande: 2 msk soya, 1 pressad vitlöksklyfta, 1 msk tomatpuré, en skvätt citronsaft, samt salt, peppar och paprikakrydda. Dessa tillagades sedan i stekpåse i ugn tillsammans med champinjoner. 200° i 35 min.

Såsen:
Jag gjorde en tzatziki som fick dra några timmar inan servering på en gurka, tre pressade vitlöksklyftor och en paket med grekisk yoghurt av märket Total. Av alla sorter vi testat så har denna lätt varit bäst. Förutom en perfekt konsistens och trevlig gräddighet i smaken så har denna en bra kolhydrathalt på 3.2g/100g och en fetthalt på 10g/100g. Många andra yoghurtsorter som man köper på hink t ex kan ligga över 5g/100g i kolhydrater, något jag först inte var medveten om, jag trodde att all fet turkisk eller grekisk yoghurt var superbra att stoppa in i en LCHF-kost.

Grönsakerna:
Jag gjorde en liten sallad på 4 små tomater, en liten bit rödlök och en avocado, rikligt med ekologisk kallpressad rapsolja och citronsaft som dressing. Lätt förvällda färska haricot vertes serverades med en klick smör.

Som sagt: detta blev mycket smakligt och var rätt enkelt att slänga ihop, men trots att vi använde ett fett kött, avocado och rapsolja samt en fet yoghurt så kändes det ändå som att den där mättnaden man nu vant sig vid inte infann sig. Undrar om det räcker att steka köttet i smör istället för att få upp fetthalten lite. Vad tror ni med mer erfarenhet?

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Low carb, Smörstekt, Middag, Stekpåse, Tzatziki, Marinad, Avocado, Ekologiskt, Fett

Fettet i politiken

I Riksdag och departement idag så skriver man på mittuppslaget om fetmaepidemin i industriländerna och idéerna som finns för att på politisk väg stävja risken att vi alla äter oss till döds. det är ju ett ämne som är viktigt ur politisk synvinkel; vi alla i samhället förlorar på att människor blir sjukare, mindre arbetsföra, mer deprimerade. Dessutom så borde det ligga i allas intresse att befolkningen är lycklig och lever bra liv - det är väl därför vi kämpar mot fattigdom och diskriminering, för jämställdhet och social integrering.

Det spåret som Danmark är inne på dock, med extra beskattning på feta livsmedel, blir ju helt galet när det samtidigt pågår en så stor debatt inom forskarvärlden att det kan vara frågan om ett paradigmskifte. Med både tobak och alkohol har man ju haft en tydlig agenda; det genom skatter höjda priset skall skrämma bort konsumenter, samtidigt som man från t ex Socialstyrelsens sida arbetar med folkhälsoupplysning osv. Detta är relativt okomplicerat, och följer en logik. Som artikeln formulerar det: Alkohol anses ohälsosamt och är därför belagt med extra hög skatt. Tobak är heller inte bra ut ett folkhälsoperspektiv och är följaktligen högre beskattat än många andra produkter. Fett i överflöd anses av många leda till bland annat diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Att därför tillgripa prisinstrumentet för att minska konsumtionen kan tyckas logiskt.

När idén om fettskatt tagits upp i Sverige så har den dock mött politiskt motstånd. Artikeln föreslår att en av anledningarna varit industrins inblandning och motstånd, vilket inte är osannolikt allt. Livsmedelsindustrierna är som bekant starka. Givetvis är det inte bara tillverkare av kolhydratrik mat som kan lobba osv utan även producenter av fettfylld mat. Jag kan tänka mig att det inte skulle vara särskilt gynnsamt för Sveriges bönder om en extra skatt lades på deras produkter. Risken att priserna på råvaran skulle pressas ned ännu mer än de redan gjorts finns helt klart, och frågan är om lantbruket - särskilt det småskaliga - klarar det? Skatteverket har också kritiserat förslaget, det kommer bli svårt att dra gränser och det är ett givet problem som jag undrar om man alls kan komma runt på ett trovärdigt vis. Det är en sak att bedöma vad som är en tobaksprodukt och inte, det är en helt annan att bedöma vad som är ett "farligt" livsmedel ur fettsynpunkt och inte.

Men, det upplyftande med artikeln är ändå att den tar upp att det råder en konflikt kring om fett är farligt eller inte. Debatten har verkligen gjort avtryck alltså, och det är ju intressant. För, det vore ju fullkomlig galenskap att använda prisinstrumentet i ett läge när det inte står klart vad som gäller, när artiklar som denna från Läkartidningen fins färskt i minne, eller när LCHF-kosten nyligen godkänts som välgörande kost mot fetma och diabetes 2.

Det måste finnas en fullkomlig trovärdighet i statens folkhälsoarbete. Givetvis kan man ha fel även om intentionerna varit goda, det får man liksom acceptera, men ett krav måste ändå vara att man är rätt så djävla bombsäker på vad man gör. Och i fråga om "dålig kost"? Inte en chans att det i nuläget går att göra sådana avgränsningar med samma forskningsstöd som när det gäller tobak eller alkohol. Frågan är om man även om en tid när debatten kommit längre och vi vet mer om fett, kolhydrater och livsmedlens relation till våra sjukdomar, kan göra avgränsningar och beskatta mat, varesig det rör sig om råvaror eller halv/helfabrikat. Man måste hitta andra redskap att arbeta politiskt med frågan, för att hindra fetman från att spridas ytterligare.

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Läkartidningen, Folkhälsa, Socialstyrelsen, Lågkolhydratkost, Prisinstrument, Fettskatt, Beskattning, Tobak, Alkohol