lördag 3 oktober 2009

Nya fettdiskussioner

Ni som läst min blogg ett tag vet att jag är en av de personer som började gå ned den övervikt jag sakta men säkert samlat på mig under åren först när jag började våga äta fett i min mat. När jag slutade nojja med lättmjölk, margarin, lätt-créme fraiche och istället gav fan i vitt socker och vitt mjöl. Plötsligt blev det så enkelt, jag var mätt och levde inget jojo-liv med starka sug efter sött och vikten trillade sakta men säkert nedåt, från strax över 90 (jag är nästan 1.80 m lång) ned till 74 kg. Den stora vinsten är att jag för någon månad sedan äntligen var nere på en midjemåttsnivå som ger mig god marginal upp till gränsen som satts upp för kvinnor (80 cm för att inte dras med ökad risk för diverse sjukdomar och ohälsa, över 88 innebär direkt hälsorisk, och jag började på nämre 95 cm. För män är gränsvärdena 94 resp 102 cm). Nu när vikten ligger stabilt där den ligger vecka efter vecka, och när jag dessutom tränar 5 gånger i veckan, så äter jag både rotsaker och quinoa i kosten, knäckebröd ibland och godis när jag känner för det, och det går alldeles utmärkt.

Nu ser jag att det fanns en kort kolumn om fett i gårdagens Aftonblad. WHO har snott ihop en rapport om fett och hälsa verkar slå fast att det är ålderdomligt och ej överensstämmande med verkligheten att vanligt oprocessat fett ger cancer och hjärt/kärlsjukdomar. Själv tänker jag att det vore skönt om det blev förändrat, detta med attityderna till fett. Jag tror att många människor skulle må så mycket bättre om de åt i måttliga mängder, men också om de åt bra och riktiga grejjer. Det gör mig beklämd på riktigt att se en förebild som Renate Chlumska prata om äventyr, njutning och hård fysisk prestation på TV - i en reklamfilm för Lätta som är allt annat än en produkt man hittar ute i naturen, som innehåller så mycket konstigheter från kemilådan. Eller en elitidrottare och starka Therese Alshammar som slåss med simkollegan i reklamfilmen om Risifruttins vita ris och sockerstinna sylt. Jag inser att man måste få spons någonstans ifrån för att få syssla med något sådant som idrott på heltid, men ibland undrar jag verkligen hur tankarna går.

Ligger det inte något i det faktum att vårt förhållande till mat, matmängder, vikt och hälsa har blivit mer komplicerat i takt med att maten blivit en mer och mer konstruerad affär? En macka med smör är inte längre just det, utan numer tusen och en ingrediens med olika effekter på kroppen. Raffinerade kolhydrater (t o m lättmargarin innehåller stärkelse!), E-nummer, socker som smakförhöjare, omega-6 osv, man kan ju undra vad vi sysslar med, och varför inte högre krav ställs på maten på tallriken?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

12 kommentarer:

  1. klok som en bok är du, men det har jag ju sagt förr...

    Jag längtar tills jag också är på den säkra sidan av måttbandet! Tids nog så...

    ;-)

    /Fjällmor

    SvaraRadera
  2. Och är sitter jag och äter paranötter, vilket sammanträffande :)
    Har själv nyligen ändrat min kost till att innehålla mer fett och protein, eftersom den "vanliga" kosten inte funkar för mig. Perfekt då att kunna titta in på din vackra blogg och få tips och inspiration!

    SvaraRadera
  3. Konsumenterana är väl helförvirrade. Inte minst sagt än själv...tills man börjar bli frustrerad och går in för att undersöka innehållet i det man stoppar i sig.

    Jag arbetar på förskola och vi får verkligen ingen mat man vill hurra över. Halvfabrikat med fel typ av fetter. Nästan inga grönsaker alls och när vi får det är det gamla vanliga sallad, ärtor typ. Barnen får 1/2 frukt per dag. Det är skamligt tycker jag.

    Ja, härligt med blogg som denna att inspireras av.

    SvaraRadera
  4. Intressant inläggg, verkligen. Jag håller med dig helt och hållet att man som förebild för massor av människor kanske borde tänka lite mer på vilka produkter man vill förknippas med. Så stora idrottstjärnor kan förmodligen inte skylla på ekonomisk överlevnad, samtidigt är jag ganska säker på att de själva inte tror på det budskap som de hjälper till att förmedla. Visst är det varje människas ansvar att se till vad man själv stoppar i sig och man kan tycka att man får skylla sig själv om man inte tar reda på fakta om vad som är bra och vad som är dåligt i kostväg, men missvisande reklam är inte en hjälp! Speciellt inte när det dagligen och stundligen kommer nya rön om vad vi bör och inte bör stoppa i oss...När det då dessutom är komplett omöjligt att förstå sig på en innehållsförteckning, ja då är det lätt att ge upp och bara hoppas på det bästa.

    Ha en skön söndagkväll!
    Emelie

    SvaraRadera
  5. Intressant o bra skrivet. Har också reagerat på LÄtta-reklamen för Renata Chlumska är verkligen en förebild för mig. Fast att hon representerar Lätta känns totalfel.

    SvaraRadera
  6. @Fjällmor: jag håller på dig, jag! :)

    @Susanna: jättekul att höra! Det gäller att lyssna på kroppen såklart, men man får också räkna med lite omställningsbesvär i början när kroppen går över från att primärt drivas av kolhydrater, till mer fett. Man kan känna sig lite trött i början, och "tom" i musklerna, men det går absolut över. Kul att du inspireras av bloggen, det gär mig jätteglad att du känner så!

    @Drömmaren: det där med skolan är verklgien ett kapitel för sig. Under många år är det där barnens största källa till näring, borde ju fungera som en garant för att barnen får i sig det de skall iaf, ifall det brister hemma t ex.

    @Emelie: jag håller helt med. Reklamen gör att detta med kostvalen blir en snårig djungel, och att då aktade hälsoprofiler snurrar runt där och står för kassa saker blir helknasigt! Jag har hamnat vid att laga väldigt mycket själv, att vilja ha koll på vad som är i maten, utan att det går till överdrift såklart.

    @Miss Agda: skönt att det inte bara är jag som reagerat och undrat vad som händer. Första gången jag såg den satt jag bokstavligen som en fågelholk efteråt och fattade absolut ingenting!

    SvaraRadera
  7. Mycket bra skrivet, Mikaela. Det är synd att många luras att tro att lättprodukterna är hälsosamma av idoler.
    De borde tänka sig för lite vilken reklam de ställer upp på. Men många som håller på med idrott tror ju fortfarande att fett är farligt.
    Jag mår mycket bättre i kropp, muskler och leder av fetare mat, har även dragit ner tillsatsämnen till det minimala. Det blir en naturlig följd att inte vilja ha E-nummerstinna produkter, när man lärt sig hur riktig mat med smör och grädde smakar.
    Jag äter också lite mer kolhydrater nu än i början, men märker att jag får mer ont om jag t.ex äter vanligt bröd. Magen blir också riktigt ilsken ;) Börjat tro att gluten kan vara en stor bov vid värkproblematik.

    SvaraRadera
  8. försöker hitta den där e-nummer guiden att ha i väskan men icke det?? tips?

    SvaraRadera
  9. Jag både håller med men samtidigt inte, inte i allt iaf:)

    Sponsring handlar om att överleva som elitidrottare, att kunna ges möjligheten att ägna 100% av sin tid åt att bli för att stanna i toppen. Många idrotter är det kanske bara en handfull som kan få möjlighet att kunna träna på heltid eftersom det saknas pengar.
    Therese Alshammar har tillhört absoluta världseliten i simning i över 10 år. Det är väldigt få simmare som kan mäta sig med att stanna kvar i toppen så länge, hennes karriär är rätt fantastisk och unik. Hon är en renodlad sprinter och då behövs snabba kolhydrater för att prestera på topp, det finns inget bränsle för cellerna i kroppen som funkar så snabbt som socker. En sprinter behöver snabb explosiv energi. Kolhydrater behövs också för en bra återhämtning efter ett hårt träningspass, gärna kombinerat med fett och protein i rätt mängder.

    I mina ögon är hennes spons inget att anmärka över. Det har verkligen gått till överdrift att kolhydrater är farliga. Att Svensson på gatan går upp i vikt för de äter för mycket kolhydrater och inte motionerar kan inte jämföras med en elitidrottare som tränar 30 timmar i veckan. Man måste skilja på äpplen och päron!

    Mvh Magnus

    SvaraRadera
  10. @Birgitta: visst finns det stora skillnader inom idrotten hur mans er på energi och hälsosam mat, det är klart, men det är som du säger att många av idrottsstjärnorna är idoler för andra och de sätter ett knasigt exempel ibland tycker jag.

    @Fröken Söt: jag har faktiskt ingen sån själv, men kolla på www.aktavara.org om inte de kan ha några tips?!

    SvaraRadera
  11. @Magnus: jag är helt med dig i att en kolhydratshysteri är no good, jag tillhör de low carbare som inte tycker att hela kostreligionsmissionen är vettig, alls. Men, jag är av uppfattningen att man nog gör klokt i att fylla på kroppen med nyttiga och hälsosamma saker (en definitionsfråga det också, jag vet...). Inte snabba kolhydrater för sakens skull alltså, utan bra grejjer alltjämt. Ingen mår väl bra av att möla smågodis efter träningen även om man "kan" äta sånt just då. Naturligt snabba kolhydrater är bättre än raffinerade produkter skulle nog de flesta hålla med om.

    Och, det är här det blir knepigt med idrottsstjärnor som är förebilder för många både strävande idrottare, juniora löften och glada ambitiösa motionärer. Att de behöver stålar förstår jag absolut, det är tufft inom en sådan branscher, men de är ju också sina egna varumärken, och att Alshammar använder det till sockerskit framför så mycket annat gör mig mest lite beklämd.

    Välkommen till min blogg förresten, kul att du kikade in! :)

    SvaraRadera
  12. Fin blogg du har!

    Håller med om att helprodukterna är bättre då de ger en längre mättnadskänsla. Forskning visar också att man håller sig smalare under längre tid om man äter helprodukter. Är ändå glad för din skull att du hittat din väg med att utesluta socker och vitt mjöl. Själv är jag för en blandad kost med mat lagad från grunden där även bröd och en efterrätt ingår. Att undvika halvfabrikat så långt det går och utesluta chips, läsk och smågodis (för det mesta) är nog en väg som håller i längden. Just nu finns det dessutom tillfälle att frossa i de delikatesser som är mogna och fulla med smak och nyttigheter.

    Roligt att du hittade vägen till min blogg. Hoppas du kommer att hitta inspiration i fortsättningen också.

    SvaraRadera