torsdag 7 oktober 2010

Stiltje, men ändå inte

Jag lever, jo, jajjemän. Livet har sannerligen blivit ett annat sedan skolstarten, med helt andra prioriteringar. Skola har förtur över jobb, jobb har förtur över blogg. Familj har förtur över vänner, vänner har förtur över nätet. Nätet har inte förtur över något just nu, jag har raskt sågat twitter helt, och halverat tid på facebook, ännu mer tiden i bloggosfären. Ibland är det inte lätt att välja och prioritera, men det har varit helt nödvändigt för mig att göra något åt tidsnöden de senaste veckorna. Någonstans måste man ju också kunna välja det man för stunden vill göra utan att schemat och kraven är supertajta, så ofta numer så väljer jag egentid när jag kan. En promenad med hunden, en god måltid utan bloggkrav. Men, den här sidan blir rätt fattig då som en direkt konsekvens.

Tre tjejjer i köket skrev häromveckan om just detta när livet i verkligheten kommer emellan och bloggandet hamnar på efterkälken. En läsare hade frågat vad som händer och uttryckt missnöje över få inlägg. Jag är så otroligt tacksam över att ha världens bästa läsare som inte alls verkar se på mig på det sättet. Jag vill inte att någon skall se på mig som någon form av artikelfabrik med krav på prestation, utan att ni skall tycka att det är trevligt att komma hit, och finns inget nytt så kikar ni förbi några dagar senare. Och precis så verkar det också vara, tack för det!Sedan sist har jag varit på antikt- och kuriosamässan i Kista och köpt underbara glas från 20- och 50-talet, se bara så vackert det är! Sista timmarna på mässans sista dag kan man göra fynd, det erfor jag! Jag har också varit på Döden i grytan i Vasastan. Otroligt charmig och egen personal, asgod traditionell italiensk mat, bästa på länge! kalvlever, Salsicca, grillad polenta, goda viner, glass, massor med örter och pestolekar.

Dessutom har jag haft den äran att bli nominerad till Anders Öhmans alternativa matbloggarpris, och det gjorde mig så ofantligt glad, gå gärna in där och stöd hans initiativ genom att rösta på er favorit, många bra i sällskapet! Till årets Stora Matbloggarpris annars så hade jag inte en suck. Många bloggare som jobbar i branschen, det kändes en uns som ett steg från det mer folkliga amatörbloggandet som vi såg förra året helt klart. vet inte vad jag tycker om det, de som är nominerade nu förtjänar det sannerligen allihop, samtidigt så blir det märkligt att ha varit nominerad förra året och nästa år när man blivit mycket grymmare på att fota, skriva, laga mat och allt det där så är man chanslös. Det är ett annat pris i år än förra året, kan konstateras. Vi "vanliga" bloggare kan dock nomineras från och med idag, enligt vad som står på Hej Mat!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

6 kommentarer:

  1. Hej Mikkan!

    Jag tycker du verkar ha helt rätt prioriteringar! Klart att livet måste gå först! Håll kvar de tankarna i tentaperioder också bara.. Aldrig har man väl såå mycket "viktiga" saker man bra "måste" göra när man borde plugga.. Slå upp prokrastinera så får du se... Hihihi..!
    Lycka till med allt!

    /m

    SvaraRadera
  2. Jag gillar dig (och din blogg) precis som du är

    Ta hand om dig!

    Kramar från fjällen

    SvaraRadera
  3. Du tänker så rätt! Jag har i perioder känt av precis samma sak, och då är det bara att acceptera att livet måste gå först.
    Läsarna finns kvar, var så säker. Det måste vara lustfyllt att blogga, inte kravfyllt. När jag var ny matbloggare kände jag pressen att blogga; att skriva något minst varje kväll. Nu har jag lugnat ned mig. Finns det något att skriva om, finns lusten - då skriver jag. Annars får det vara.

    Du sammanfattade för övrigt fullständigt mina tankar kring Matbloggspriset. Utvecklingen som skett det senaste året, den var tydligen inte tillräklig?
    Jag skulle kunna sträcka mig ännu längre än du, och skriva att jag faktiskt inte alls kan förstå varför vissa bloggar blivit nominerade. Jag har inga som helst problem med de som verkligen är genuint bra, men när bloggar som inte ens är i närheten av nivån på mina favoritbloggar blir nominerade...då undrar jag vad som är fatt.

    Kram!

    SvaraRadera
  4. Sällan och grymt är bättre än ofta och slentrian. Keep it up! Jag kommer fortsätta att läsa. Lycka till med plugget nu!

    SvaraRadera
  5. Kan inte mer än hålla med dej vad gäller matbloggspriset. Inte för att vi har bloggat länge och vi förväntade oss verkligen inte att bli nominerade eller så. Men listan på nominerade var ganska överraskande, inte så många "vanliga matbloggare", saknade ganska många på den. Tycker dessutom att om man har vunnit en gång så kanske man inte ska nomineras igen?
    Hur som helst så tittar vi in till dej, även om dina prioriteringar har ändrats och du inte skriver varje dag.

    SvaraRadera
  6. @alla: tack för att ni är så bra, precis vad jag behöver! :)

    SvaraRadera