Hm. Såg SVT:s nyhetsmorgon idag som bjöd på en kort diskussion mellan Dr Annika Dahlqvist och professor Annika Rosengren. Formatet som morgon-TV kan erbjuda är inte så gynnsamt för diskussioner mellan motpoler, det är knappt så att man får ut nåt av studiodiskussionerna i Agenda ens, tycker jag. När man vet att man har kort tid på sig så blir man oftast forcerad och tar i från tårna för att nå ut.
Enligt min uppfattning förvaltade ingen av debattörerna sin tid väl. Rosengren hade kunnat få mycket mer sagt för att stärka sin ståndpunkt, hon hade inte sitt budskap kärnfullt formulerat. Ingen elevator pitch om man säger så.... Dahlqvist å sin sida intog positionen som arg underdog mot ett homogent etablissemang, vilket inte är särskilt tilltalande eller övertygande. Jag vet att det är lätt att hamna där, har ofta sett det innan i feministiska sammanhang, men jag har insett hur otroligt viktigt det är att verka proffsig, lugn, ödmjuk osv för att få människor att lyssna på vad du har att säga. Särskilt om du är i en underdogposition. Om du vill vinna mark så måste du göra människor förstående och nyfikna på att lära sig mer. Bara att använda ord som etablissemang är en turn-off för många, man drar sig undan från allt som känns extremt eller överdrivet.
Tänk vad mycket vettigare för alla, både debattörerna och alla oss hemma i TV-soffan som vill lära oss något och själva kunna fortsätta våra diskussioner, om detta hade skett i samtalsform över en halvtimme. Det hade varit något!
Kostdoktorn verkar i viss mån dela min uppfattning. Annika själv menar att hon inte hade kommit långt med LCHF-rörelsen alls om hon satsat på att vara snäll och len, man måste ta i med armbågarna, och det är en uppfattning som jag både förstår och respekterar. Alla människor kan inte heller vara perfekt medietränade, det är en sak som gör all vår politiska debatt utestängande och smått förljugen. När du väl lärt dig att ge ickesvar på frågor så glider du undan och debatten blir aldrig verklig. det är ju bra med känslor, och att företrädare känner starkt för sin sak. Men, de flesta som skall agera i mediala sammanhang kan nog ha hjälp av den mycket reko PR-byrån Westanders PR-handbok. Det har jag i alla fall.
Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, Kost, Debatt, Annika Dahlqvist, Annika Rosengren, SVT, Westander, PR, Mediaträning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi får väl ta och skrammla så hon får boken ;-)
SvaraRaderaDu skriver riktigt bra. Intressant tjej... och jag håller delvis med vad du säger. Såg inslaget precis via nätet och jag tyckte inte hon var så farlig. Tyckte mer att den andra gav ett förvirrat intryck. Tror nog att det finns människor som kommer bli nyfikna på vad Annika D pratar om. Jag var ju en sån i höstas när jag såg henne i Kalla Fakta. Kommer ihåg att jag tänkte "oj hon verkar väldigt bestämd över det mättade fettets ofarlighet, detta måste jag kolla upp".
SvaraRaderaHoppas vi råkar på varandra fler ggr i cyberspace. Kram och godnatt (dags för mig att sussa kudde nu).
@Garlica: absolut, i sann LCHF-kollektivsanda. ;) Nä, skämt å sido så finns den faktiskt för nedlöaddning på länken och är gratis att beställa! :D
SvaraRadera@trillian: Hej och kul att du kikade in och gillar hur jag skriver, det värmer! Alla verkar ha fått lite olika intryck, och på en del människor så funkar tvärsäkerheten perfekt, på andra blir det en turnoff. En svår balansgång, men jag tror man kan nå fler människor om man formulerar sig typ såhär "det är min fasta övertygelse att...", "efter min stora erfarenhet av patienter med diabetes och övervikt..." osv. Hon borde använda sitt yrke och sin erfarenhet som tyngd i debatten tycker jag!
SvaraRaderaSant. Men samtidigt är hon ju en ettrig tant från Norrland som är känd för att vara obekväm. Men visst ska man nå ut till nya anhängare så kan nog formuleringen varit lite annorlunda. Tyckte det var kul när hon sa något liknande det här "vi har rätt och de har fel" och "Äter de som Annika R säger så dör vi, äter de som jag säger så lever vi".
SvaraRadera