Mmm...mistral!

Varje bröllopsdag försöker jag och min man Daniel göra något vi inte gjort tidigare. Ett år spelade vi tennis, detta året besökte vi alltså Mistral och åt riktig finmat. Trots mitt matintresse så har jag aldrig varit i närheten av en avsmakningsmeny, det är liksom inte från det hållet jag kommit in, alls.Tänk att vi flyttat så nära ett sådant ställe! Enskede bär på grymma tillgångar helt klart (först vackra Skogskyrkogården, sedan grönsakshandlaren i Hagsätra, Gateau vid Sockenplan och nu detta!). Det lustiga är att strax efter jag hade bokat bordet så har recensionerna och lovorden haglat på Taffel. Jag själv har velat gå dit sedan det där inslaget på Niklas mat om stevia. Känslan för råvarorna, säsonger och fokuset på spännande grön matlagning har lockat. Men, sedan så glömmer jag bort sådant där, därför har det dröjt så länge innan jag kommit iväg.

Restaurangens atmosfär var ljus, skandinavisk och avskalad. helt i min smak, jag gillar inte varken prålig eller tung inredning. Det enda som är synd är att den fantastiska lokalen inte ligger i en skogsdunge, det hade passat den bättre än korsningen med trafikljus, men jag antar att man inte byggde barnvagnsfabriker förr med utsikten i åtanke. Nina Simone på låg volym i bakgrunden, en riktigt trevlig servitör och sommelier bjöd oss en underbar champagne när vi satt oss ned. Biodynamisk, som samtlig dryck under kvällen. Jag tog ett halvt vinpaket, dvs alla viner men halva mängden, och det var mer än nog för mig. Rekommenderas! Det är häftigt att se hur smakerna i serveringarna förstärks av vinerna som valts ut till maten, men mindre kul att slira sig igenom efterrätt och hemfärd tycker jag.

Innan förrätten serverades vi blandade tomater marinerade i nyponros och melon. Sommarbär, rosenblad, himmel vilken start! Efter det serverades vis skira unga bondbönor, sockerärtor, rabarber och lättvispad grädde. Kombinationen av dessa båda rätter var perfekt, det var så lätt, svalt, somrigt, med milda smaker.Pricken över i var rätt nummer 3, färsk vitlök tillagad i smör med kaffe och timjan. Salladen till var lätt ljummen och tryckt i kaffesmöret. All harsyra samt den hemjorda kvargen som gömde sig under alla grönsaker gav rätten en otrolig frächör. Jag var helsåld!Nästföljande rätt experimenterade med vilda örter och blad. Frysta, torkade, marinerade och bakade. Några av kvällens bästa smakupplevelser låg på tallriken (naturell yoghurtglass och smörstekt karl johan!), samtidigt som smakerna från de olika pulvren (rom, peppar och rabarber), den frystorkade pilgrimsmusselromen och den sega äggulan kändes lätt röriga. Svårgreppbart, kanske är rätt sätt att beskriva det på. Den varma kötträtten som följde kändes mer ren och solid. Variationer på lamm med både långlagat och rosastekt kött, långlagat späck och en bit njure. Daniel som är en boren skeptiker smakade ändå på njuren, och det applåderar jag honom för.

Bryggan till desserten var en ung fransk chevré och en krallig vällagrad prästost, direkt följt av ett kalldraget japanskt grönt te och gurkrullar med groddad mandel och blommor. Getmjölksglass med kakaosmul till dessert, zuccini och tomat och citrondoftande örter på tallriken knöt ihop hela påsen. Jag kände verkligen hur uttänkt allt ändå var, ur man kunde ta emot en dessert så med öppna armar när man kände kopplingen till övriga rätter. Otroligt fint att bli behandlad så på en restaurang!

Som liten bonus fick vi en chokladmousse och hasselnötstryffel som färdknäpp innan vi hojjade oss hem.Om du vill läsa vad Tafflarna också tyckte, så kolla in Lisas, Robins och Peters upplevelser av en snarlik meny.

Läs även andra bloggares åsikter om Mistral, Ekologi, Smaklökar, Upplevelse, Bröllop, Firande