fredag 24 september 2010

Nigellas trösterika matlagning


Min man Daniel jobbade hela sommaren. Jag njöt inte mycket mindre av min semester för det, den blev mer annorlunda än vad den blev dålig. Kontrasten mellan människan som jobbar och den som är ledig blev oerhört tydlig. Mina dagar var långsamma, kändes händelserika även med ganska låg aktivitet, jag blev helt utvilad. Han var inte i närheten lika utsövd, hade bråttom och var ruskigt trött på kvällen. En av dessa kvällar pysslade jag om honom alldeles extra, efter mitt jungfrubesök hos Taylors & Jones som det talats om en halv evighet i matbloggosfären.

Jag har tidigare skrivit om min allra bästa tröstemat: risotto, klassisk italiensk matlagning som kräver lite kärlek och tålamod. I somras så såg jag dock Nigellas tolking av konceptet: istället för att fräsa riset med vin innan tillagningen med buljongen så gjorde hon så här:

Fräs önskad mängd avorioris tillsammans med finhackad schalottenlök. Tillred på klassiskt vis på rätt låg temperatur under kontinuerlig omrörning, en soppslev buljong i taget tills kornen är sådär lagom al dente.

Nu till magin - vid sidan om röres följande ihop:
/ 2 äggulor / 4 äggskalshalvor med vispgrädde / zest från en ekocitron / saften från en halv ekocitron / 1-2 dl finriven parmesan /

När risotton är näst intill perfekt, tillsätt den citrondoftande röran, låt osten smälta, klipp över blandade örter och servera omedelbart.

Från T&J hade jag köpt en nötkorv smaksatt med svartpeppar, och en salviadoftande klassisk brittisk fläskkorv. De passade båda två utmärkt till risotton! Jag toppade med smörstekta kantareller och säkrade det fortsatta äktenskapet som i ett trollslag. I helgen botar jag trötthet med semesterminnen och pysslar om mig själv med Nigellas kokekonst. Trevlig helg, alla kära läsare!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

5 kommentarer:

  1. Skär sig inte citronsaften och grädden om de has i samtidigt?
    Men det kanske bara är en matmyt jag gått på.

    Jag blev oerhört sugen på risotto nu, det är höstmat för mig. Kanske för att det så ofta är svamp i. Men grädde och citron - mums!

    Såg att du avlsutat Twitterkontot. Saknar dig.

    SvaraRadera
  2. Mmm... det låter väldigt gott.

    SvaraRadera
  3. @pipopp: faktiskt inte. Jag kan inte allt det där kemiska som matmolekyler ju är så duktiga på, kanske borde det skurit sig? tack för twitterpeppen, jag lämnade mest för att jag har stort behov av att prioritera lite mer nu när jag kombinerar jobb och plugg. Twitter blev ännu en grej jag "behövde" kolla och uppdatera, tog mer än det gav kan jag väl sammafatta det som. Fokuserar på bloggen och hoppas hinna med ett par inlägg i veckan nu iaf!

    @matploisen: Om! Jag har sparris till denna gång, det blir fint det!

    SvaraRadera
  4. Åh, jag vill också bli tröstad av Nigellas risotto och finkorv från T&J.

    SvaraRadera
  5. @tina: det är den bästa behandlingen du kan ge dig själv. :)

    SvaraRadera